närpolisens resurser

Skriftlig fråga 2001/02:1065 av Vänerlöv, Ingemar (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-17
Anmäld
2002-04-23
Besvarad
2002-04-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 april

Fråga 2001/02:1065

av Ingemar Vänerlöv (kd) till justitieminister Thomas Bodström om närpolisens resurser

I regeringens budget för år 2001 förstärktes polisen med 575 miljoner kronor. Budgeten förstärktes därefter med ytterligare 600 miljoner kronor när det visade sig att polisens underskott för 2001, trots förstärkningen, riskerade att uppgå till 700 miljoner kronor. Trots det till synes stora tillskottet förra året tvingades närpolisen göra nedskärningar i den dagliga polisverksamheten. Den främsta anledningen var att tillskottet åts upp av en utvidgad verksamhet för polisen. Dessutom fick man inte full kompensation för pris- och löneökningarna.

Även för år 2002 har polisen fått resurstillskott, men ute i närpolisområdena märker man inte av några förbättringar. På sina håll är situationen akut. T.ex. nödgades polisen i Värmland, den 12 april, varsla 35 av totalt 143 civilanställda. Detta betyder att polisen i fortsättningen får överta uppgifter som tidigare skötts av civilanställda. De rent polisiära uppgifterna blir härmed lidande.

Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att säkerställa att resurstillskotten till polisorganisationen i stort även kommer att innebära förstärkningar ute i närpolisområdena?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1065 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 24 april

Svar på fråga 2001/02:1065 om närpolisens resurser

Justitieminister Thomas Bodström

Ingemar Vänerlöv har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att säkerställa att resurstillskotten till polisorganisationen i stort även kommer att innebära förstärkningar ute i närpolisområdena.

I frågan uppger Ingemar Vänerlöv bl.a. att polisen inte har fått full kompensation för pris- och löneomräkningen. Av polisväsendets budgetunderlag framgår att den satsning som regeringen nu gör på polisen är tillräckligt stor för att finansiera både avtalsenliga löneökningar och en ökning av antalet poliser.

Rikspolisstyrelsen bedömer att antalet poliser kommer att öka så mycket under den kommande treårsperioden att det motsvarar nästan en ny polis varje dag. Vi kan redan nu se effekterna av regeringens satsning på polisen genom att ökningen av antalet poliser har påbörjats. I januari utexaminerades 188 nya polisaspiranter och i juni kommer ytterligare drygt 250.

Resurserna till respektive polismyndighet fördelas inte av regeringen, utan av Rikspolisstyrelsen. Fördelningen sker efter budgetdialoger mellan rikspolischefen och berörd länspolismästare.

Ett problem som har uppmärksammats i fråga om närpolisen är att polisens resurser minskade samtidigt som närpolisreformen genomfördes. Regeringens satsning förstärker nu polisorganisationen. Jag vill i detta sammanhang poängtera de bärande principerna bakom närpolisreformen som fortfarande gäller. Det bästa sättet att bekämpa brott är att förebygga dem. Allt polisarbete ska baseras på kunskap @ på kartläggning, uppföljning och analys. Närpolisen ska samverka med andra aktörer som berörs av eller kan påverka brottsligheten i lokalsamhället.

Av Rikspolisstyrelsens budgetunderlag framgår att styrelsen, trots de satsningar som regeringen har gjort, bedömer att polisen har stora resursbehov under den kommande treårsperioden. Regeringen avser även fortsättningsvis att följa rättsväsendets verksamhet och resultat. I höstens budgetproposition kommer en bedömning av polisens totala resursbehov att göras och regeringens förslag till anslag för polisorganisationen för 2003 samt de beräknade anslagen för 2004 och 2005 kommer att presenteras.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.