Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

narkotikasmuggling och annan grov kriminalitet från tidigare öststater

Skriftlig fråga 2000/01:1128 av Vänerlöv, Ingemar (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-04-27
Anmäld
2001-05-08
Besvarad
2001-05-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 april

Fråga 2000/01:1128

 av Ingemar Vänerlöv (kd) till justitieminister Thomas Bodström om narkotikasmuggling och annan grov kriminalitet från tidigare öststater

I en rapport om narkotika- och dopningssituationen i Sverige år 2000 tecknar Rikskriminalens narkotikarotel en mörk bild av den nya sortens brottslighet som består i narkotikasmuggling och annan grov brottslighet från de tidigare öststaterna. Enligt Rikskriminalen saknas förutsättningar för att stoppa hotet från de kriminella aktörerna från Ryssland, Polen och de baltiska staterna.

Situationen i dag ser helt annorlunda ut än för tio år sedan, då svenska brottslingar smugglade amfetamin från Nederländerna. Nu är brottsligheten organiserad på ett helt annat sätt. Bakom den omfattande smugglingen av amfetamin från Polen och Baltikum står en välorganiserad och resursstark maffia vars kurirer är okända för polisen. Navet i verksamheten är narkotikan, kring vilken smuggling av sprit och cigaretter, olagligt spel, prostitution, penningtvätt och annan brottslighet byggs upp.

Det behövs nu en kraftfull satsning mot den organiserade brottsligheten. Rikskriminalen förklarar den polisiära eftersläpningen med att landets narkotikarotlar monterats ned under senare år. I ett kort perspektiv är bedömningen att 150 nya poliser behövs till underrättelseverksamhet, spaning och tillslag.

Vilka åtgärder ämnar justitieministern vidtaga för att kampen mot narkotikasmugglingen och annan grov kriminalitet från tidigare öststater ska bli mer effektiv?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1128 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 8 maj

Svar på fråga 2000/01:1128 om narkotikasmuggling och annan grov kriminalitet från tidigare öststater

Justitieminister Thomas Bodström

Ingemar Vänerlöv har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kampen mot narkotikasmugglingen och annan grov kriminalitet från tidigare öststater ska bli mer effektiv. Han hänvisar till Rikskriminalpolisen som i sin rapport om narkotika- och dopningssituationen i Sverige år 2000 gjort bedömningen att det i ett kort perspektiv behövs 150 nya poliser till underrättelseverksamhet, spaning och tillslag.

Den organiserade narkotikabrottsligheten, framför allt beträffande syntetisk narkotika, har delvis tagit sig nya former. Bl.a. har en ökning av smugglingen från vissa östeuropeiska stater skett. Som en följd av detta har också polisens och tullens resurser omprioriterats för att bättre motsvara den aktuella situationen. Det är dock Rikspolisstyrelsen och de enskilda polismyndigheterna som har ansvaret för att fördela sina resurser till de verksamhetsområden där de gör mest nytta.

Regeringen har tidigare slagit fast att nationella brottsbekämpande åtgärder måste kopplas ihop med internationellt samarbete och samverkan. Det är endast med samlade europeiska insatser vi kan förebygga och förhindra gränsöverskridande brottslighet i Europa.

Inom den europeiska unionen bedrivs samarbetet mot den grova internationella brottsligheten inom flera olika forum. Sverige deltar i Europolsamarbetet, vars uppgift är att stödja medlemsstaternas insatser mot gränsöverskridande grov brottslighet. För närvarande pågår också arbetet med att skapa ett permanent organ för samarbete mellan åklagare i medlemsstaterna, kallat Eurojust.

I och med Sveriges aktiva deltagande i Schengensamarbetet från den 25 mars i år finns det ytterligare möjligheter för svensk polis och tull att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Detta gäller särskilt för den gränsöverskridande brottsligheten som har sitt ursprung i länder utanför Schengenområdet, bl.a. Östeuropa. Vidare har Schengens informationssystem (SIS), som är ett gemensamt spanings- och efterlysningsregister, redan bidragit till att effektivisera kontrollen av de personer som reser till och från Sverige från länder utanför Schengenområdet.

Vid minst en polismyndighet har flera brott kunnat klaras upp med hjälp av den vid gränskontrollen insamlade informationen. Jag har i detta sammanhang tidigare redogjort för vikten av att knyta ihop gränskontrollverksamhet med kriminalunderrättelseverksamhet.

Beträffande gränsöverskridande brottslighet från Östeuropa kan särskilt nämnas det nordiska samarbetet mellan polis och tull (PTN) samt samarbetet genom Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet. Inom ramen för Aktionsgruppen genomförs ett konkret och praktiskt samarbete mellan Östersjöländernas polis-, åklagar-, tull-, skatte- samt kust- och gränsbevakningsmyndigheter.

Avseende direkta personalförstärkningar till polisväsendet vill jag peka på att polisorganisationen redan i juni i år kommer att förstärkas genom att drygt 380 polisaspiranter påbörjar sin praktik vid polismyndigheter. Dessutom öppnas ytterligare en polishögskola i Växjö till hösten, vilket ytterligare ökar utbildningskapaciteten av poliser. När det gäller polisens resurser vill jag framhålla att regeringen fortsätter att satsa på polisen. I den ekonomiska vårpropositionen föreslår regeringen att polisen tillförs ytterligare 600 miljoner kronor redan i år. Det innebär att polisen med den redan beslutade höjningen på 575 miljoner kronor i år får närmare 1,2 miljarder kronor i resurstillskott. Utöver de satsningar på 2002 och 2003 som redan beslutats ska polisen dessutom tillföras ytterligare 600 miljoner kronor 2004. Sammantaget är det här den största satsningen på polisen som en svensk regering någonsin har gjort.

Dessa tillskott kommer att räcka till att öka antalet poliser, både för narkotikabekämpning och för andra ändamål. Regeringen avser även fortsättningsvis att noga följa rättsväsendets verksamhet och resultat och att, efter analys av vidtagna effektiviseringsåtgärder, återkomma till riksdagen med de ytterligare insatser som erfordras för att fullfölja statsmakternas intentioner för utvecklingen av rättsväsendet.

Sammanfattningsvis gör jag bedömningen att vi, genom de möjligheter till samarbete som den europeiska unionen erbjuder, de nya samarbetsformer som skapats i Östersjöregionen, genom en förbättrad kriminalunderrättelseverksamhet och genom de satsningar som regeringen gör på rättsväsendet i allmänhet och polisen i synnerhet, sammantaget har skapat möjligheter för att på ett ännu bättre sätt än tidigare bekämpa den nya typ av brottslighet som kommer från de forna öststaterna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.