narkotikaproblemet i Umeås skolor
Skriftlig fråga 2001/02:1044 av Sjölund, Anders (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-04-12
- Anmäld
- 2002-04-16
- Besvarad
- 2002-04-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 april
Fråga 2001/02:1044
av Anders Sjölund (m) till justitieminister Thomas Bodström om narkotikaproblemet i Umeås skolorPå gymnasieskolan Dragonskolan i Umeå kommun använder 12 % av eleverna narkotika. Av enkäten framgår också att 17 % av dessa köper knarket på skolan. Enkätundersökningen är gjord av Dragonskolan.
Västerbotten har landets näst lägsta tilldelning av polisära resurser i landet, och Umeå saknar helt särskild rotel för förebyggande verksamhet. Därför framstår inte uppgifterna om narkotikakonsumtionen på Dragonskolan som överraskande.
Bristen på narkotikaförebyggande verksamhet av polismyndigheten innebär att upptäckten av narkotikahandel blir slumpmässig. I klarspråk kan sägas att narkotikahandeln kan pågå i det närmaste ostört. Enbart tack vare hängivna ordningspoliser kan handeln trots allt störas något.
Mot bakgrund av ovanstående uppgifter vill jag fråga vilka åtgärder justitieministern ämnar vidta för att stävja narkotikahandeln i skolorna.
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1044 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 24 april
Svar på fråga 2001/02:1044 om narkotikaproblemet i Umeås skolor
Justitieminister Thomas Bodström
Anders Sjölund har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stävja narkotikahandeln i skolorna. Han påpekar samtidigt att bristen på förebyggande verksamhet av polismyndigheterna innebär att upptäckt av narkotikahandel blir slumpmässig.
Låt mig inledningsvis få säga att jag delar den oro som Anders Sjölund uttrycker beträffande narkotikaförsäljningen på skolor. Minst lika allvarligt bör man se på försäljning som sker i anslutning till skolor. Jag håller dock inte med Anders Sjölund om att avsaknaden av en förebyggande rotel vid polisen i Umeå skulle förklara varför så många som 12 % av ungdomarna vid Dragonskolan har provat narkotika. Trots det fina arbete som polisen och andra myndigheter gjort har andelen ungdomar i Sverige som någon gång provat narkotika ökat från ca 4 % bland niondeklassare och ca 6 % bland mönstrande år 1992 till ungefär 10 respektive 18 % år 2001. Även om dessa siffror fortfarande är låga vid en europeisk jämförelse, så är det mycket oroande att ungdomars intresse för att prova narkotika ökat så kraftigt de senaste åren.
Att, som Anders Sjölund antyder, hävda att detta enbart är ett polisiärt ansvar är en stark förenkling av problemet. Forskning visar att ungdomars intresse av att prova narkotika endast kan minskas marginellt av ökade polisinsatser. Ungdomars attityder till narkotika påverkas i betydligt högre utsträckning av andra faktorer såsom samhällsutvecklingen i stort, internationella trender, skolan, kamrater och föräldrar.
Narkotikaförebyggande verksamhet sker i många former på lokal nivå. En viktig del är samarbetet mellan polis, skola och socialtjänst. Många av de lokala brottsförebyggande råden vidtar åtgärder för att begränsa förekomsten av narkotika som ett led i sina strävanden att minska ungdomsbrottsligheten.
När det gäller frågor om hur respektive polismyndighet är organiserad är detta i första hand något som avgörs av polismyndigheterna själva. Rikspolisstyrelsen genomför regelbundna inspektioner av polismyndigheterna där bl.a. effektivitet och organisationsstruktur utvärderas. Jag vill i detta sammanhang nämna att regeringen planerar att ge Rikspolisstyrelsen och Brottsförebyggande rådet ett särskilt uppdrag att inspektera och utvärdera ett urval av polismyndigheterna med avseende på hur arbetet mot narkotikabrottsligheten är organiserat och dimensionerat samt hur samverkan inom och mellan polismyndigheterna fungerar.
Avslutningsvis vill jag poängtera att den satsning som regeringen nu gör på polisen kommer att förbättra polisens möjligheter att bedriva förebyggande arbete. Rikspolisstyrelsen bedömer att antalet poliser kommer att öka så mycket under den kommande treårsperioden att det motsvarar nästan en ny polis varje dag. Jag vill även framhålla att regeringen avser att följa rättsväsendets verksamhet och resultat.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.