Narkotikan, Latinamerika och Mexiko
Skriftlig fråga 2008/09:782 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-03-25
- Inlämnad
- 2009-03-25
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2009-04-08
- Svar anmält
- 2009-04-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 mars
Fråga
2008/09:782 Narkotikan, Latinamerika och Mexiko
av Ameer Sachet (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Latinamerika fortsätter vara stor producent av kokain och cannabis och har blivit en växande tillverkare av heroin och syntetiska droger. Kriminalitet, korruption och destabilisering av hela stater, såsom Colombia och Mexiko, är stort i narkotikahandelns spår. Det inhemska missbruket i Latinamerika ökar också och drabbar särskilt fattiga och ungdomar.
Mexiko är transitområde av kokain, cannabis, heroin med mera. Olika narkotikaligor strider om smugglingslederna, men också om lokal droglangning, utpressning och kontrollen över annan brottslig verksamhet. Människohandel och prostitution frodas i landet framför allt i Mexico City. Den mexikanska organiserade brottlighet har räckvidd långt utanför fastlandet, snabbt växande och alltmer tungt beväpnade ligor smugglar narkotikan som når både USA och Europa. I fjol dödades ca 6 000 personer i narkotikarelaterade strider, en fördubbling jämfört med 2007. Siffrorna innefattar döda ligamedlemmar, poliser, soldater och allmänhet som råkat komma i vägen. FN:s råd för mänskliga rättigheter, UPR (Universal Periodic Review), granskar medlemsländer om de uppfyller sina människorättsåtaganden och staterna har skyldighet att genomföra vad FN:s råd (UPR) har rekommenderat. Det mexikanska civila samhället, sociala och människorättsliga föreningar behöver stöd från det internationella samfundet för att bekämpa narkotikan och narkotikaligorna.
Vilka initiativ inom EU och vilka kontakter med Latinamerika avser justitieministern att ta för att påverka den mexikanska regeringen att vidta fler åtgärder i narkotikabekämpningen och för att minska smuggling av narkotika till andra länder?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:782 besvarad av Finansminister Anders Borg
Svar på fråga
2008/09:782 Narkotikan, Latinamerika och Mexiko
Finansminister Anders Borg
Ameer Sachet har frågat justitieministern vilka initiativ inom EU och vilka kontakter med Latinamerika hon avser att ta för att påverka den mexikanska regeringen att vidta fler åtgärder i narkotikabekämpningen och för att minska smuggling av narkotika till andra länder. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Bekämpning av narkotikasmuggling är en prioriterad fråga för regeringen. Det är också en fråga där Sverige håller en hög internationell profil. I Sverige är bekämpningen av narkotikasmuggling i första hand en fråga för Tullverket. Att frågan ska vara högprioriterad i verkets verksamhet framgår av Tullverkets regleringsbrev. Tullverket är framgångsrikt i sin kamp mot narkotikasmuggling, vilket i stor utsträckning är följden av ett väl fungerande samarbete med andra brottsbekämpande myndigheter såväl i Sverige som i andra länder. Det internationella samarbetet sker inom ramen för det nordiska samarbetet och Östersjösamarbetet samt inom EU och Världstullorganisationen, WCO.
Eftersom Latinamerikas roll i detta sammanhang är känd sedan länge, bedrivs också sedan länge ett samarbete med berörda länder. För EU:s del sker det bland annat genom den så kallade Drugs coordination and cooperation mechanism inom ramen för samarbetet mellan EU och Latinamerika och Karibien, EU-LAC. Detta samarbete är både förebyggande och operativt. För Sveriges del bedrivs också ett visst samarbete med länder i Latinamerika. Tullverket har deltagit i det förebyggande arbete som sker och ett visst operativt samarbete äger också rum. Från polisens sida överväger man att placera en sambandsman i Colombia.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

