Narkotikaklassning av droger
Skriftlig fråga 2005/06:470 av Sjösten, Ulf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-11-24
- Inlämnad
- 2005-11-24
- Besvarad
- 2005-11-30
- Svar anmält
- 2005-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 november
Fråga 2005/06:470 av Ulf Sjösten (m) till statsrådet Morgan Johansson (s)
Narkotikaklassning av droger
GHB (gammahydroxybutyrat) och GHB-liknande droger har varit ett stort problem de senaste åren, framför allt i Västsverige. För någon månad sedan förgiftades även flera ungdomar i Uppsalatrakten. Att drogen är livsfarlig torde det inte råda något tvivel om när det är ungefär lika många som dör av GHB som av heroin i Göteborg. Skillnaden är dock att GHB oftare används av unga och är en ”debutdrog”.
Två substanser som omvandlas till GHB i kroppen @ GBL (gammabutyrolakton) och Butandiol @ har blivit allt vanligare som berusningsmedel. En förgiftning av dessa har visat sig vara lika farlig som av GHB. GBL och Butandiol är numera klassade som hälsofarliga medel och omgärdas därmed av en mängd restriktioner. Det är dock inte tillräckligt. De bör narkotikaklassas.
Flera läkare anser att GBL och Butandiol bör klassas som narkotika av medicinska skäl. Nyligen publicerade undersökningar visar att farligheten och tillvänjningen är betydligt större än man tidigare trott. En narkotikaklassning skulle även göra att drogerna kunde bekämpas som narkotika av polisen. Efter det att GHB klassades som narkotika minskade antalet förgiftningar vid akutmottagningarna i Göteborg. En narkotikaklassning ger således positiva resultat.
Vilka åtgärder avser statsrådet Morgan Johansson att vidta för att GBL och Butandiol ska klassas som narkotika och kunna bekämpas av rättsvårdande myndigheter som sådant?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:470 besvarad av Morgan Johansson
den 30 november
Svar på fråga 2005/06:470 om narkotikaklassning av droger
Statsrådet Morgan Johansson
Ulf Sjösten har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att GBL och butandiol ska klassas som narkotika och kunna bekämpas av rättsvårdande myndigheter som sådant.
Låt mig börja med att uttrycka min djupa oro över missbruk av alla skadliga ämnen, oavsett om dessa klassificerats som narkotika eller inte.
GBL och butandiol är från och med den 1 september 2005 klassificerade som hälsofarliga varor enligt lagen om hälsofarliga varor (1999:42). Både GBL och butandiol har stor legal användning inom industrin. De båda ämnena metaboliseras, det vill säga omvandlas i människokroppen efter intag till det narkotikaklassificerade ämnet GHB.
Enligt lagen om hälsofarliga varor får ämnen som klassificerats som hälsofarliga varor inte utan tillstånd införas till landet, överlåtas, framställas eller innehas. Att utan tillstånd hantera ämnena är straffbart. Ämnena kan beslagtas och förverkas.
För det fall ämnena i stället skulle klassificeras som narkotika måste lagen (1992:860) om kontroll av narkotika ändras. Detta med hänsyn till att den nyttiga industrianvändningen av de båda ämnena inte bör förhindras. Enligt nämnda lag får narkotika importeras, tillverkas, exporteras, bjudas ut till försäljning, överlåtas eller innehas endast för medicinskt, vetenskapligt eller annat samhällsnyttigt ändamål som är särskilt angeläget. Med annat samhällsnyttigt ändamål avses utbildning av narkotikahundar och dylikt i den narkotikabrottsbekämpande verksamheten och inte industriell användning. Att utvidga den legala narkotikaanvändningen till den industriella sektorn skulle medföra stora kontrollproblem.
Inom Regeringskansliet sker en löpande utvärdering av lämpligheten att klassificera ett ämne på ett visst sätt samt av tillämpningsområdet för de olika lagarna på området.
Regeringen har i propositionen 2004/05:127 Vissa lagändringar beträffande hälsofarliga varor och narkotikaprekursiorer uttalat att lagstiftningarna beträffande narkotika, hälsofarliga varor, flyktiga lösningsmedel och dopningsmedel är i behov av en översyn. De möjligheter till klassificering, straffsanktionering och övervakning som i dag finns fungerar i huvudsak väl men är ändå inte i alla delar tillfyllest. Det har visat sig att det krävs en väl sammanhållen översyn av de lagar som berör kontroll över ämnen som missbrukas för att de olika lagarna ska kunna fås att samspela så väl som möjligt utan att medföra gränsdragningsproblem eller att ämnen riskerar att ”hamna mellan” de olika lagarna. Regeringen har därför för avsikt att initiera en sådan översyn.
En översyn bör exempelvis omfatta överväganden beträffande enligt vilken lag de ämnen som i kroppen metaboliseras till narkotikaklassificerade ämnen bör klassificeras i framtiden, samt, i förekommande fall, vilka förfaranden som bör vara straffbara, straffskalor och förverkandefrågor. Ingen av de frågor som bör ingå i en sådan översyn kan ses isolerad utan alla bör utredas i ett sammanhang för att det ska vara möjligt att skapa den sammanhållna lagstiftning som i dag saknas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.