Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

narkotikaklassade droger

Skriftlig fråga 2003/04:1398 av Ekström, Anne-Marie (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-07-01
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-07-16
Besvarad
2004-07-19
Anmäld
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 juli

Fråga 2003/04:1398

 av Anne-Marie Ekström (fp) till justitieminister Thomas Bodström om narkotikaklassade droger

Ständigt uppstår nya ämnen som kan användas som berusningsmedel. Tyvärr hänger inte samhället med när det gäller att klassa dessa ämnen som narkotika, vilket innebär att polisen har små möjligheter att stoppa drogerna.

I samband med att en narkotikahärva nystades upp i Borås beslagtog polisen 40 liter av den nya drogen BD (bytulenglykol). Drogen är lika farlig som den narkotikaklassade GHB. På grund av att det tar lång tid att narkotikaklassa en drog så är BD ännu inte klassad som narkotika. Nu kan polisen tvingas lämna tillbaka drogen som har ett normalt användningsområde som lösningsmedel för att sanera klotter. De 40 litrarna innebär 4 000 doser ute på marknaden. Det är fullständigt orimligt att polisen ska tvingas lämna tillbaka en drog som kan orsaka flera människors död. Det tar alldeles för lång tid att klassa ett ämne som narkotika. Detta måste förändras så att det går snabbare. Vidare måste också polisen få möjligheter att kunna beslagta droger tills vidare tills en narkotikaklassning är klar. Droger får inte spridas med samhällets goda minne.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieminister Thomas Bodström:

Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att lösa problemen med alltför långsam narkotikaklassning av nya droger?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1398 besvarad av Morgan Johansson

den 16 juli

Svar på fråga 2003/04:1398 om narkotikaklassade droger

Statsrådet Morgan Johansson

Anne-Marie Ekström har frågat justitieministern om han avser att vidta några åtgärder för att lösa problemen med alltför långsam narkotikaklassning av nya droger.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Låt mig börja med att säga att jag delar den oro Anne-Marie Ekström ger uttryck för vad gäller missbruk även av den 1,4-butandiol (BD) som Anne-Marie Ekström tar upp som exempel.

Butandiol är en industrikemikalie som används främst vid plasttillverkning. I Sverige förbrukas inom industrin mer än hundra ton varje år. Det är ett ämne som är skonsammare för både miljön och de människor som arbetar med det än alternativa ämnen är. Det är därför mycket viktigt @ inte minst för alla de som annars skulle riskera att utsättas för en ohälsosam arbetsmiljö @ att ämnet även i fortsättningen kan användas i dessa sammanhang. Olyckligtvis är dock butandiol också ett ämne som metaboliseras i kroppen till det narkotikaklassade GHB.

Att butandiol är ett ämne med stora och viktiga användningsområden och ett stort antal användare för annat än missbruksändamål komplicerar frågan om en klassificering. Sedan ett ämne klassificerats krävs tillstånd för att bland annat inneha det. Det är viktigt att ett tillståndsförfarande inte medför att företag och andra som använder butandiol i stället återgår till att använda mera miljöfarliga ämnen.

I sin nuvarande utformning är varken narkotikalagstiftningen eller lagstiftningen om vissa hälsofarliga varor lämpad för en klassificering av butandiol. Det har vid lagstiftningens tillkomst förutsatts att de ämnen som kan komma i fråga för klassificering saknar mera allmänna användningsområden för till exempel enskilda, industrin eller vetenskapen. Inom Regeringskansliet pågår dock ett arbete för att ta fram ett lagförslag som möjliggör en klassificering av ämnen med sådana mera allmänna användningsområden. En klassificering medför bland annat att det blir brottsligt att inneha substansen utan särskilt tillstånd samt att den kan förverkas efter ett beslag och därför inte behöver återlämnas till ägaren.

Själva förfarandet för att klassificera en substans som inte har ett mera allmänt användningsområde som narkotika eller hälsofarlig vara i Sverige är mycket snabbt och väl fungerande, vilket särskilt märks vid en internationell jämförelse. Regeringen klassificerar normalt substanser efter förslag från Statens folkhälsoinstitut. Av rättssäkerhetsskäl krävs att institutets utredning är tillräckligt utförlig för att kunna ligga till grund för ett beslut. Den tidsåtgång som krävs för utredningen varierar beroende på vad som är känt om substansen. Statens folkhälsoinstitut bevakar fortlöpande behovet av klassificering. Med tanke på att en klassificering är ett så kallat tekniskt handelshinder krävs också att Sverige iakttar de krav som EG-rätten ställer upp.

Intressenter

Frågeställare

Anne-Marie Ekström
Anne-Marie Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.