narkotikabruk bland ungdomar

Skriftlig fråga 2003/04:1078 av Sjösten, Ulf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-04-16
Anmäld
2004-04-20
Besvarad
2004-04-21
Svar anmält
2004-04-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 april

Fråga 2003/04:1078

av Ulf Sjösten (m) till statsrådet Morgan Johansson om narkotikabruk bland ungdomar

Tillgången på narkotika och narkotikarelaterade preparat är tyvärr fortfarande mycket god i Sverige. Alltfler ungdomar fastnar tidigt i ett narkotikaberoende, vilket nyligen publicerade undersökningar har visat.

Ökningen av antalet knarkande ungdomar synes vara dramatisk.

Huvuddelen av den narkotika som konsumeras i Sverige produceras inte i Sverige utan kommer hit från andra länder, inte minst Östeuropa.

Många bedömare menar att inflödet av narkotika till Sverige kommer att öka efter EU:s utvidgning, inte minst med tanke på den minskning av Tullverkets resurser som sker just nu.

Trots en bred politisk enighet om vikten av en restriktiv narkotikapolitik i Sverige och trots arbetet som utförts och utförs av regeringens särskilda narkotikasamordnare och många andra, synes utvecklingen gå åt helt fel håll. Alltför många ungdomar hamnar i en destruktiv och förtärande miljö, där insatsen tyvärr ofta är det egna livet.

De hittills vidtagna åtgärderna synes inte ha haft tillräcklig effekt.

Min fråga till statsrådet Morgan Johansson är:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att snabbt och påtagligt stoppa användandet av narkotika bland ungdomar?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1078 besvarad av Morgan Johansson

den 21 april

Svar på fråga 2003/04:1078 om narkotikabruk bland ungdomar

Statsrådet Morgan Johansson

Ulf Sjösten har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att snabbt och påtagligt stoppa användandet av narkotika bland ungdomar.

Till att börja med vill jag klargöra att jag delar Ulf Sjöstens oro över utvecklingen när det gäller ungdomar och narkotika. Jag delar emellertid inte hans bedömning att ökningen av antalet knarkande ungdomar skulle vara dramatisk. Siffror från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) ger nämligen inte stöd åt en sådan uppfattning.

I CAN:s senaste rapport framgår tvärtom att antalet niondeklassare som någon gång testat narkotika minskade till 7 % under 2003 från att ha legat kring 10 % två år tidigare. Antalet mönstrande som provat narkotika har visserligen ökat stadigt sedan början av 1990-talet, men ökningen är inte lika dramatisk nu som tidigare. Även om det är viktigt att inte dra några förhastade slutsatser, så ser jag positivt på att situationen faktiskt håller på att förbättras.

Även om vi således förhoppningsvis har lyckats att sakta men säkert vända utvecklingen så är det inte gjort i en handvändning och CAN:s siffror tolkar vi på intet sätt som att vi nu kan slå oss till ro. Tvärtom gäller det att fortsätta aktivt arbeta mot målet om ett narkotikafritt samhälle, vilket genomsyrar den innevarande nationella narkotikapolitiska handlingsplanen som gäller för åren 2002@2005.

En av tre centrala komponenter i handlingsplanen är att minska nyrekryteringen till narkotikamissbruk. I planen framgår också tydligt vikten av det preventiva arbetet, skolans centrala roll, rådgivning och hjälp till ungdomar och föräldrar, för att nämna några exempel.

Tillsättandet av den nationelle narkotikasamordnaren Björn Fries och hans kansli Mobilisering mot narkotika har också varit ett viktigt avstamp i de krafttag vi vill ta för att bekämpa narkotikan. Mobilisering mot narkotika har initierat och genomfört flera projekt som syftar till att stärka det förebyggande arbetet på lokal, regional och nationell nivå.

För att stärka den lokala mobiliseringen har man till exempel inlett utvecklingsprojekt med sex försökskommuner som syftar till att utveckla ett långsiktigt, målinriktat och strukturerat förebyggande arbete.

När det gäller insatser för att stoppa nyrekryteringen till narkotikamissbruk rent konkret har man bland annat låtit genomföra studien Att droga ibland samt initierat en klubbturné med budskap mot droger. En sommarkampanj mot narkotika genomfördes 2003.

I kampanjerna vänder sig Mobilisering mot narkotika främst till unga vuxna i åldern 18@25 år som inte har narkotikaproblem eller är i överhängande fara att få det. Kampanjerna ska stärka dem som redan är negativt inställda till narkotika med positiva budskap. Kampanjerna stöder majoriteten av alla unga vuxna, vilka trots allt har en negativ attityd till narkotika, och ger dem argument att även i fortsättningen tacka nej till narkotika.

Man arbetar också aktivt med att involvera ungdomar och föräldrar i det förebyggande arbetet, något som också betonas i handlingsplanen. Som exempel kan nämnas startandet av ett nationellt ungdomsnätverk. Nätverket ska fungera som en plattform för unga människor, som genom lokalt engagemang ser på sin verksamhet som ett positivt alternativ till narkotika.

När det gäller utbudet av narkotika delar jag helt Ulf Sjöstens uppfattning. Däremot tror jag inte att EU:s utvidgning per automatik innebär att mer narkotika kommer in i landet. Det ökar i stället våra möjligheter till samarbete med de nya EU-länderna när det gäller kampen mot den illegala narkotikahandeln. Det gäller att ta till vara denna möjlighet på bästa sätt.

Polisen, Tullverket och andra berörda myndigheter spelar en viktig roll när det gäller insatser för att strypa tillgången på narkotika. Det finns redan ett aktivt operativt samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Östersjöregionen genom den så kallade Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet. Inom detta samarbete har flera gemensamma operationer genomförts och det brottsbekämpande samarbetet har utvecklats på ett påtagligt sätt i regionen. Såväl beslag som gripanden har gjorts. En förbättrad bild av hur den grova, gränsöverskridande brottsligheten arbetar med narkotikan har skapats. I en utvidgad union kommer Sverige att fortsätta ansträngningarna för att ytterligare utveckla detta samarbete.

Polisens arbete för att förebygga och bekämpa narkotikan bland ungdomar är en annan viktig del i den samlade narkotikapolitiken. Under flera år har de resurser polisen avsätter för att förebygga och bekämpa narkotikabrott ökat. Polismyndigheternas strategier lyfter också fram narkotikabrott och ungdomar intar där en viktig plats.

Slutligen kan nämnas att Mobilisering mot narkotika även stöder de utbudsminskande åtgärderna. Deras insatser syftar till att stödja kampen mot den organiserade brottsligheten och den olagliga narkotikahandeln samt att motverka den småskaliga narkotikabrottsligheten.

Sammantaget vill jag påstå att vi arbetar aktivt för att minska utbudet av narkotika samt nyrekryteringen till narkotikamissbruk. Även om situationen fortfarande är oroväckande, så är jag övertygad om att vi genom aktivt engagemang från alla parter kommer att lyckas att bli mer effektiva när det gäller insatser för att strypa tillgången på narkotika samt att få ned antalet ungdomar som använder narkotika.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.