Näringslivspolitiska konsekvenser vid utebliven satsning på fyrspår mellan Uppsala och Stockholm
Skriftlig fråga 2016/17:1554 av Gustaf Lantz (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-06-07
- Överlämnad
- 2017-06-08
- Anmäld
- 2017-06-09
- Svarsdatum
- 2017-06-14
- Sista svarsdatum
- 2017-06-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
I en global ekonomi måste vi springa snabbare. Varje tryck på bromsen innebär att någon annan jagar i kapp och förbi oss. Regionen Uppsala-Stockholm är i en position där konkurrensen inte bara sker i förhållande till andra svenska regioner, utan en jämförelse görs även med andra starka regioner på den globala spelplanen. När EU ska besluta om var läkemedelsmyndigheten EMA ska placeras efter Storbritanniens utträde ur EU är vi med och konkurrerar tack vare att en stor majoritet av life science-verksamheten i landet finns i regionen Uppsala-Stockholm.
Men ska vi vara aktuella för etableringar av den här karaktären förutsätter det att vi kan erbjuda goda kommunikationer och en bra bostadsmarknad. Samma krav på bra resmöjligheter och tillgång till bostäder ställer allt fler företag som planerar att etablera sig i vår region. Varje gång Uppsala-Stockholmsregionen och Sverige väljs bort är det en förlust i form av utebliven tillväxt och uteblivna skatteintäkter.
Redan i dag har Uppsala och Knivsta kommun utbyggnadsklara planer på 60 000 bostäder, vilka är knutna till utbyggnad av nya spår. Det finns ingen tilltänkt järnvägssträcka i Sverige som skulle ge lika många bostäder per kilometer som fyrspår längs hela sträckan mellan Stockholm och Uppsala skulle ge.
Ett nej till fyrspår skulle få negativa konsekvenser. Förutom att bostadsbyggandet missar en unik möjlighet riskerar också utvecklingen av framtidens Arlanda att påverkas. Ett växande Arlanda som utvecklas för fler resenärer skapar jobb men kräver också tillräcklig infrastruktur för anslutningar som samspelar med ambitionen att skapa Nordens ledande storflygplats. Utan utbyggnad är det svårt för Arlanda att bli hela Mellansveriges lokala flygplats, med hållbara resmöjligheter både från hela Mälardalen och från södra Norrland. Sträckan är även av yttersta vikt för godstrafiken och därmed för svensk export. I dag är sträckan en av Sveriges mest trafikerade och tyngst belastade.
Trots det har den under lång tid varit kraftigt eftersatt. Flera gånger varje år drabbas tågtrafiken på sträckan av kraftiga förseningar, vilka påverkar exporten negativt. En utebliven satsning skulle i vår globala ekonomi innebära ett steg bakåt för Sveriges största arbetsmarknadsregion.
När förslaget till ny nationell plan för transportsystemet presenteras i höst är det viktigt att det innehåller förstärkningar av järnvägen mellan Stockholm och Uppsala. Fyrspår längs hela denna sträcka är nödvändigt för ökad global konkurrenskraft, ökat bostadsbyggande och all norrgående tågtrafik från Stockholm.
Med anledning av ovanstående är min fråga till närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
Är de näringslivspolitiska konsekvenserna vid en utebliven satsning på fyrspår mellan Uppsala och Stockholm noggrant analyserade?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1554 besvarad av Statsrådet Anna Johansson (S)
Dnr N2017/03956/TIF N2017/04054/TIF | ||
Näringsdepartementet |
Infrastrukturministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1519 av Gunnar Hedberg (M) Byggstart för fyrspår mellan Uppsala och Stockholm och svar på fråga 2016/2017:1554 av Gustaf Lantz (S) Näringslivspolitiska konsekvenser vid utebliven satsning på fyrspår mellan Uppsala och Stockholm
Gunnar Hedberg har frågat mig om jag och regeringen kommer att leva upp till det löfte som bland annat Stefan Löfven gav om att en utbyggnad av spåren skulle påbörjas före 2025. Gustaf Lantz har frågat närings- och innovationsministern om de näringslivspolitiska konsekvenserna vid en utebliven satsning på fyrspår mellan Uppsala och Stockholm är noggrant analyserade. Den andra frågan har överlämnats till mig och jag väljer att svara på dem gemensamt.
Regeringen överlämnade en infrastrukturproposition till riksdagen i höstas med förslag om en historiskt stor satsning på Sveriges infrastruktur. En övergripande utgångspunkt för propositionen är att en väl fungerande samhällsstruktur, där transportsystemet är en del, är grunden för tillgänglighet till bl.a. jobb och bostäder i hela landet. I propositionen föreslog regeringen att de ekonomiska ramarna för nästa tolvåriga planperiod 2018–2029 ska öka med drygt 100 miljarder kronor, till totalt 622,5 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens inriktning.
Den 23 mars 2017 beslutade regeringen om direktiv till åtgärdsplanering för perioden 2018–2029. Det innebär att Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet och att länsplaneupprättarna ska ta fram förslag till länsplaner. Även i direktiven lyfter regeringen fram investeringar i infrastruktur för ett ökat bostadsbyggande, för att förbättra förutsättningarna för näringslivet och för att förstärka sysselsättningen i hela landet. Trafikverket ska presentera förslaget till ny nationell plan till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 augusti 2017 och länsplaneupprättarna sina förslag till länsplaner senast den 31 januari 2018.
I åtgärdsplaneringen identifieras de åtgärder som bör prioriteras. I detta arbete kommer nya projekt och åtgärder att utredas och analyseras på både nationell och regional nivå. De frågor som ställs avseende fyrspår mellan Uppsala och Stockholm bör beaktas inom detta arbete. Jag vill därför inte föregripa denna process och uttala mig om enskilda åtgärder.
Stockholm den 14 juni 2017
Anna Johansson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.