När barn dör till följd av brott

Skriftlig fråga 2015/16:862 av Jenny Petersson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-02-24
Överlämnad
2016-02-25
Anmäld
2016-02-26
Svarsdatum
2016-03-02
Sista svarsdatum
2016-03-02
Besvarad
2016-03-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Vi har med bestörthet bevittnat flera fall under åren med barn som dött till följd av brott. Sedan 2008 har Socialstyrelsen utrett 35 dödsfall som gäller barn som dött till följd av brott. 24 av dem var under 15 år och dödades av en förälder. I mer än hälften av dessa fall förekommer akuta psykoser eller att föräldern tagit eller planerat att ta sitt liv i samband med brottet.

När föräldrarna inte räcker till och barnet är i behov av stöd och hjälp från annat håll eller behöver skydd från våld, övergrepp eller vanvård är det socialtjänstens och samhällets skyldighet och främsta uppgift att ingripa. Det finns ett skyddsnät för barn i Sverige, men för de här barnen har myndigheterna misslyckats brutalt och samhällets insatser kommit för sent. Det nät som ska skydda barn utgörs i huvudsak av socialtjänsten, barnhälsovården, förskolan och skolan. Maskorna i nätet uppstår när ansvariga aktörer inte reagerar eller agerar. För dessa barn har konsekvensen av brister i systemet blivit deras död.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

 

Vilka konkreta åtgärder har statsrådet och regeringen vidtagit för att åtgärda dessa brister i samhällets skyddsnät, hos myndigheterna och i hela systemet?  

Svar på skriftlig fråga 2015/16:862 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Dnr S2016/01463/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:862 av Jenny Petersson (M) När barn dör till följd av brott

Jenny Petersson har frågat mig om vilka konkreta åtgärder jag och regeringen vidtagit för att åtgärda dessa brister i samhällets skyddsnät, hos myndigheterna och i hela systemet.

Socialstyrelsen konstaterar i rapporten Dödsfallsutredningar 2014–2015 att det finns ett skyddsnät men att alla samhällsinstanser måste ta ett ansvar. De flesta av familjerna var kända av socialtjänsten men en tredjedel hade ingen sådan kontakt. Ingen av de åtta barn som t.ex. dödats av en akut psykiskt sjuk förälder var aktuell hos socialtjänsten för bedömning eller utredning. Majoriteten av dessa föräldrar var också okända för socialtjänsten. Socialstyrelsens granskningar visar även att de små barnen genomgått kontroller på BVC eller undersökts inom elevhälsan och de större var inskrivna i förskola, grundskola eller gymnasium. Det hade funnits oro över barnens situation och Socialstyrelsen påtalar att det i flera fall borde lett vidare till anmälningar till socialtjänsten. I de fall där föräldern haft psykiska problem och befunnit sig i en krissituation hade de i flera fall sökt den psykiatriska vården.

Barn som far illa eller riskerar att fara illa är ett gemensamt samhällsansvar. Socialtjänsten, som genomför utredningar och har kontakt med barnen och deras familjer, ska samverka med hälso- och sjukvården, skolan och polisen i sitt arbete med barn som far illa eller riskerar att fara illa. Men många barn som far illa kommer alltså inte till socialtjänstens kännedom och kan därmed inte alltid få det stöd och skydd som de behöver från samhället. För att socialtjänsten ska få information om barn som de kan behöva hjälpa rekommenderas alla som är oroliga för ett barn att anmäla det till socialtjänsten. För yrkesgrupper som arbetar med barn är det en skyldighet enligt socialtjänstlagen att anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.

Regeringen har vidtagit flera viktiga åtgärder på området.

Linköpings universitet har fått i uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. De ska främja tvärprofessionell kunskapsutveckling kring våld och andra övergrepp mot barn. Universitet ska årligen lämna förslag på insatser till regeringen.

För att kvalitetsutveckla arbetet mot våld i nära relationer och stödet till våldsutsatta kvinnor och barn har Socialstyrelsen getts i uppdrag att fördela utvecklingsmedel till landsting och kommuner. Socialstyrelsen ska tillsammans med länsstyrelserna och Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) vid Uppsala Universitet, ge nationellt och regionalt komptensstöd för att stötta arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn i kommunerna och inom hälso- och sjukvården.

Regeringen har även beslutat om ett stort antal åtgärder för att stödja kommunernas sociala barn- och ungdomsvård. Regeringens nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården har i uppdrag att i dialog med kommunala företrädare för minst 50 kommuner och andra aktörer driva på utvecklingen så att barn och unga får den hjälp och det stöd som de behöver.

Området psykisk ohälsa förstärks med 280 miljoner kronor per år 2016–2019 som ska användas för att förstärka ungdomsmottagningarnas arbete och stimulera nya initiativ på området. Regeringen har även träffat en ny överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om stöd till insatser under 2016 inom området psykisk hälsa. Förebyggande och främjande insatser samt tillgängliga och tidiga insatser är två viktiga fokusområden.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har fått regeringens uppdrag att utse en aktör som tar fram och erbjuder utbildning i föräldraskapsstödjande arbete under 2017 och 2018. Regeringen investerar även regeringen 200 miljoner årligen till stärkt elevhälsa.

Det är tydligt att alla myndigheter och aktörer som möter föräldrar och barn har ett ansvar för att maskorna inte ska uppstå.

Stockholm den 2 mars 2016

Åsa Regnér

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.