myndighetsinformation på finska och andra minoritetsspråk
Skriftlig fråga 2004/05:1975 av Andreasson, Martin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-06-30
- Besvarad
- 2005-07-14
- Anmäld
- 2005-09-13
- Svar anmält
- 2005-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1975
av Martin Andreasson (fp) till statsrådet Sven-Erik Österberg om myndighetsinformation på finska och andra minoritetsspråkSedan år 2000 har finska, samiska, romani chib, meänkieli och jiddisch ställning som officiellt erkända nationella minoritetsspråk i Sverige. Av dessa språk är finska det ojämförligt största språket: omkring 280 000 personer i vårt land beräknas vara finsktalande. Att Sverige har erkänt sina nationella minoritetsspråk innebär också åtaganden för den offentliga makten när det gäller att skapa möjligheter för individer att bevara och använda sitt språk. Detta gäller inte minst myndighetsinformation.
Sverigefinska språknämnden har nyligen kartlagt omfattningen av och kvaliteten på svenska myndigheters informationsmaterial på finska. Resultatet är delvis nedslående. Exempelvis var det inte ens var tionde myndighet som hade någon form av finskspråkig information på sin webbplats. Också den språkliga nivån varierade: av de finskspråkiga informationsbroschyrer som granskades hade 42 % en medelmåttig eller direkt bristfällig språkbehandling.
Endast tre undersökta myndigheter (Konkurrensverket, Myndigheten för skolutveckling och Statens institutionsstyrelse) hade information på alla fem minoritetsspråken.
Jag vill därför fråga:
När avser statsrådet att agera för att förbättra statliga myndigheters information på finska och andra nationella minoritetsspråk?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1975 besvarad av Jens Orback
Svar på fråga 2004/05:1975 om myndighetsinformation på finska och andra minoritetsspråk
Statsrådet Jens Orback
Martin Andreasson har frågat statsrådet Sven-Erik Österberg när statsrådet avser att agera för att förbättra statliga myndigheters information på finska och andra nationella minoritetsspråk. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Regeringen gör redan i dag en rad olika insatser inom ramen för minoritetspolitiken för att möjliggöra att de nationella minoriteterna ska kunna få olika typer av samhällsinformation på minoritetsspråken.
I februari 2000 ratificerade Sverige två Europarådskonventioner, den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk och Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Bestämmelserna i dessa konventioner har utgjort en grund för den svenska politiken på området och sedan 2001 är minoritetspolitiken ett eget politikområde. Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.
Enligt ramkonventionen ska det i områden som av hävd eller i betydande antal bebos av personer som tillhör nationella minoriteter, strävas efter att så långt som möjligt säkerställa att de förutsättningar finns som skulle göra det möjligt att använda minoritetsspråket i umgänget mellan dessa personer och förvaltningsmyndigheter.
Den 1 april 2000 trädde lagarna (1999:1175 och 1999:1176) om rätt att använda samiska respektive finska och meänkieli vid förvaltningsmyndigheter och domstolar i kraft. Dessa lagar ger enskilda rätt att använda minoritetsspråken samiska, finska och meänkieli i kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar i de geografiska områden där språken har lång tradition. Lagstiftningen omfattar ett antal kommuner i Norrbottens län, de så kallade förvaltningsområdena för samiska respektive finska och meänkieli. Myndigheter i förvaltningsområdena ska, såväl när det gäller myndighetsutövning mot enskilda som i övrigt, sträva efter att bemöta samisktalande på samiska, finsktalande på finska och meänkielitalande på meänkieli. Exempel på detta är att rådgivning och information till allmänheten samt blanketter och informationsblad avsedda för allmänheten ska kunna översättas till något av dessa tre minoritetsspråk.
Dessa lagar är för närvarande föremål för en översyn av en särskild utredare som har i uppdrag att undersöka möjligheten att utvidga det finska förvaltningsområdet till att även omfatta Stockholms- och Mälardalsregionen (dir. 2004:6) och att utvidga det samiska förvaltningsområdet även till det sydsamiska området, det vill säga södra delarna av det traditionella samiska språkområdet (dir. 2005:23). Utredaren har i maj i år redovisat den delen som avser det finska förvaltningsområdet genom betänkandet Rätten till mitt språk @ Förstärkt minoritetsskydd (SOU 2005:40). Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Utredaren ska slutredovisa uppdraget senast den 31 december i år.
Även utanför förvaltningsområdena är det är viktigt att myndighetsinformation tillhandahålls på minoritetsspråken. Jag vill därför i detta sammanhang nämna att regeringen i styrdokument till vissa myndigheter påtalar vikten av att myndigheterna informerar på minoritetsspråken. Exempelvis kan nämnas regleringsbrevet till Valmyndigheten för budgetåret 2004 vari regeringen underströk betydelsen av att information lämnas på minoritetsspråken i samband med Europaparlamentsvalet. Arbetet för att förbättra myndigheternas information på minoritetsspråken sker således löpande, men det är samtidigt viktigt att konstatera att informationen både kan utökas och bli bättre.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.