Myndighetsanställdas överlämnande av uppgift
Skriftlig fråga 2021/22:929 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-27
- Överlämnad
- 2022-01-27
- Anmäld
- 2022-01-28
- Svarsdatum
- 2022-02-09
- Besvarad
- 2022-02-09
- Sista svarsdatum
- 2022-02-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
När du som myndighetsanställd tolkar sekretesslagen fel och lämnar över uppgifter om fuskande byggbolag och städbolag till annan myndighet riskerar du att dömas för brott mot tystnadsplikt till fängelse i upp till ett år. Till följd av risken att dömas för brott blir myndighetsanställda restriktiva med att lämna över uppgifter till andra myndigheter. Vad som förvärrar saken är att många myndighetsanställda upplever sekretesslagen som snårig och svårtillämpad. Detta framgår i en rapport (2021:2) från Brottsförebyggande rådet.
Även om det skulle vara tillåtet att lämna över uppgifter till en annan myndighet, är myndighetsanställda alltså benägna att avslå begäran om att lämna ut uppgifter. De riskerar ju att dömas för brott om de lämnar över uppgifterna och det visar sig att de har tolkat lagen fel. Konsekvensen är bland annat att fuskande byggbolag och städbolag kan runda den svenska skattelagstiftningen och arbetsmiljöreglerna, vilket gör att dessa bolag kan vinna upphandlingar och konkurrera ut seriösa företag. Myndighetsanställda som är restriktiva och inte lämnar över uppgifter riskerar däremot i praktiken ingen påföljd alls.
En myndighetsanställd borde inte behöva riskera att bli dömd för brott när ett misstag begås och uppgifter felaktigt lämnas över till en annan myndighet, när det kan anses vara försvarligt att lämna över uppgifterna.
Min fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson är:
Avser ministern att avkriminalisera när myndighetsanställda felaktigt lämnar över uppgifter till annan myndighet och se till att detta i stället ska hanteras som personalärenden, under förutsättning att överlämnandet av uppgifter kan anses vara försvarligt?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:929 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:929 av Lars Beckman (M)
Myndighetsanställdas överlämnande av uppgift
Lars Beckman har frågat mig om jag avser att avkriminalisera när myndighetsanställda felaktigt lämnar över uppgifter till annan myndighet och se till att detta i stället ska hanteras som personalärenden, under förutsättning att överlämnandet av uppgifter kan anses vara försvarligt.
Det är viktigt att medborgarna kan känna förtroende för att tjänstemän som arbetar inom den offentliga förvaltningen upprätthåller en hög nivå av professionalitet och sköter sina uppgifter på ett korrekt sätt. Det är även viktigt att det finns ett ändamålsenligt system för att utkräva ansvar när det begås felaktigheter. Röjande av hemliga uppgifter kan ha stor skadeverkan för den enskilda eller dennas anhöriga, för offentlig verksamhet eller för allmänhetens förtroende för verksamheten.
Bestämmelser om straffansvar för tjänstemän som uppsåtligen eller av oaktsamhet begår vissa fel vid myndighetsutövning samt för personer som bland annat röjer uppgifter som de med stöd av lag eller annan författning är skyldiga att hemlighålla finns i brottsbalkens bestämmelser om tjänstefel respektive brott mot tystnadsplikt. Båda dessa bestämmelser innehåller begränsningar i straffansvaret för ringa fall. Bedömningen av om en gärning är straffri sker med beaktande av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Straffansvar för oaktsamhet är enligt allmänna straffrättsliga principer inte heller aktuellt vid varje avvikelse från det normalt aktsamma, utan gärningen måste vara så klandervärd att oaktsamheten motiverar straffbarhet.
Jag har nyligen tagit emot betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2) där utredningen bland annat har lämnat förslag som innebär att straffskalan för brott mot tystnadsplikt skärps och att ett särskilt brott införs för uppsåtliga grova brott mot tystnadsplikt. Utredningen har vidare bedömt att det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel inte bör utvidgas och att det även fortsättningsvis bör finnas möjlighet att bedöma en gärning som ringa. Utredningens förslag kommer inom kort att remitteras.
Det är viktigt att straffansvaret för bland annat tjänstemän är väl avgränsat och balanserat, så att inte ansvar utkrävs i situationer som inte är klandervärda i egentlig mening. En sådan reglering riskerar att skapa en tjänstemannakår som blir rädd för att göra fel snarare än angelägen om att göra rätt. Däremot måste det även framöver finnas utrymme för att utkräva ansvar till exempel när någon uppsåtligen åsidosatt vad som gällt för uppgiften, utfört sina arbetsuppgifter med stor nonchalans eller röjt hemliga uppgifter som kan medföra skada för enskilda och försämra allmänhetens förtroende för den offentliga verksamheten.
Stockholm den 9 februari 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.