Myndigheters beroende av amerikanska molntjänster

Skriftlig fråga 2025/26:932 av Hanna Gunnarsson (V)

till Civilminister Erik Slottner (KD)

Trafikverket har beslutat att godkänna användning av amerikanska molntjänster, trots intern kritik som varnar för att känsliga uppgifter kan röjas och att driftkostnaderna kommer att öka kraftigt. Även Försäkringskassan har öppnat för sådana lösningar.

Att svenska myndigheter gör sig beroende av amerikanska montjänster samtidigt som den säkerhetspolitiska relationen mellan EU och USA blir allt mer osäker väcker frågor om Sveriges digitala suveränitet. En fungerande it-säkerhet är helt nödvändig för samhällets funktionalitet. När lagring och informationshantering plötsligt kan omfattas av andra länders lagar blir det omöjligt för svenska myndigheter att kontrollera vilka utländska aktörer, privata eller offentliga, som kan få tillgång till skyddsvärd information.

Trots utfästelser från företag finns inga garantier mot att data kan lämnas ut eller mot politiskt motiverade nedstängningar. I samband med Donald Trumps hot mot Grönland varnade det danska cybersäkerhetsrådet för att USA skulle kunna stänga ned landet inom en timme. När Trump riktade sanktioner mot den åklagare vid ICC som ligger bakom arresteringsordern mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu stängdes åklagarens mejlkonto ned.

I regeringens nya molnpolicy från den 28 maj i år konstaterar man att ”beroenden inom t.ex. teknik och infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik kan medföra risker för den nationella säkerheten”. Policyn har tolkats som en ambition om att svenska myndigheter ska röra sig bort från amerikanska molntjänster i syfte att minska Sveriges beroende av amerikanska techbolag. Dessvärre tycks utvecklingen gå i en annan riktning.

Min fråga till civilminister Erik Slottner är:

På vilket sätt agerar ministern och regeringen för att säkerställa att svenska myndigheters information inte hamnar under kontroll av amerikanska techbolag?