Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

myndigheternas bedömningsgrund i asylärenden

Skriftlig fråga 2001/02:366 av Stafilidis, Tasso (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-12-06
Anmäld
2001-12-11
Besvarad
2001-12-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 december

Fråga 2001/02:366

 av Tasso Stafilidis (v) till utrikesminister Anna Lindh om myndigheternas bedömningsgrund i asylärenden

Utlänningsnämnden har nyligen avslagit en asylansökan från en armenisk homosexuell man. Mannen har utsatts för grova sexuella övergrepp i fängelset och även andra förnedrande behandlingar. Han har dock fått avslag på sin asylansökan eftersom han endast kunnat visa upp en armenisk militärbok, däremot ingen passhandling. Nu när mannen ska avvisas anser verkställande myndighet att det är tillräckligt klarlagt att mannen är från Armenien, varför han kommer att avvisas dit. Det som för Utlänningsnämnden är otillräckliga bevis för identiteten är mer än tillräckliga för den verkställande myndigheten. Borde inte dessa myndigheter ha samma bedömningsgrund? Om en utländsk ambassad utfärdar ett nytt pass för en asylsökande som fått avslag på sin ansökan därför att identiteten varit oklar, borde det då inte innebära att ärendet omprövas i sin helhet?

Mot bakgrund härav vill jag fråga utrikesminister Anna Lindh:

Vad avser utrikesministern göra i frågan om att beslutande och verkställande myndigheter i ett asylärende gör skilda bedömningar när det gäller en asylsökandes identitet?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:366 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 13 december

Svar på fråga 2001/02:366 om myndigheternas bedömningsgrund i asylärenden

Utrikesminister Anna Lindh

Tasso Stafilidis har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i frågan om att beslutande och verkställande myndigheter i ett asylärende gör skilda bedömningar när det gäller en asylsökandes identitet.

Jag vill inledningsvis understryka att alla som ansöker om asyl i Sverige får sin sak individuellt prövad oberoende av vilket land den asylsökande kommer ifrån. Identiteten är ett bedömningsmoment bland många i ett asylärende och är inte ensamt avgörande. Frågan vilken betydelse avsaknad av pass eller andra identitetshandlingar ska tillmätas vid prövningen av en asylansökan kan inte besvaras generellt, utan bedöms från fall till fall.

Att beslutande och verkställande myndigheter kommer fram till olika resultat när det gäller den asylsökandes identitet kan bero på olika bedömningsunderlag. Det förekommer att asylsökande åberopar en falsk identitet och först på verkställighetsstadiet visar sina riktiga identitetshandlingar. År 2000 saknade 74 % av de asylsökande pass eller andra identitetshandlingar. Självklart är det viktigt att myndigheterna redan tidigt under asylprocessen försöker utreda en sökandes identitet.

Enligt 8 kap. 5 § utlänningslagen ska en utlänning som avvisas eller utvisas sändas till sitt hemland eller till det land från vilket han kom till Sverige eller i sista hand till något annat land. Innan ett beslut om avvisning eller utvisning meddelas måste det enligt fastslagen praxis klargöras till vilket eller vilka länder utlänningen kan sändas. I utlänningslagen stadgas även förbud mot verkställighet av ett avvisningsbeslut till ett land där den asylsökande riskerar förföljelse, dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Framkommer det senare nya omständigheter vad gäller den asylsökandes identitet eller nationalitet eller som rör den sökandes asylskäl, har den sökande möjlighet enligt utlänningslagen att lämna in en ny ansökan.

Utlänningsmyndigheterna har i sin respektive myndighetsutövning en allmän strävan att så långt som möjligt försöka utreda varje asylsökandes identitet och härkomst, för att därigenom få ett bra beslutsunderlag. Jag finner mot denna bakgrund, samt vad som ovan nämnts om gällande bestämmelser i utlänningslagen, att det inte finns ett behov att vidta några särskilda åtgärder när det gäller bedömningar av en asylsökandes identitet under olika stadier i asylprocessen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.