Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

multilaterala skuldavskrivningar

Skriftlig fråga 2004/05:1451 av Björling, Ewa (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-04-20
Inlämnad
2005-04-20
Besvarad
2005-04-27
Svar anmält
2005-04-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 april

Fråga 2004/05:1451

 av Ewa Björling (m) till statsrådet Carin Jämtin om multilaterala skuldavskrivningar

Fattiga länders skuldbörda utgör fortfarande ett av de största hindren mot fattigdomsbekämpningen. HIPC-initiativet (heavily indebted poor countries) som skapades 1996 har inte nått någon hållbar skuldnivå för fattiga skuldsatta länder. I rapporten från Commission for Africa, ett nätverk som bildats för att fokusera på Afrikas problem, föreslår man nu en kraftigt ökad satsning på Afrika. Skuldavskrivningar är en central del i rapporten. En av grundförutsättningarna för skuldavskrivningar är att de frigjorda resurserna används på ett sätt som stimulerar fattigdomsbekämpning och god samhällsstyrning. Detta måste också sammankopplas med de skuldsatta ländernas egna fattigdomsstrategier. Frågan om nationellt ägarskap av dessa strategier behöver också lyftas fram. Detta vore ett värdefullt bidrag i den pågående översynen som sker angående konditionalitet inom IMF och Världsbanken.

Givandet måste leda till ökade mänskliga rättigheter, fred, demokrati, säkra rättssystem, transparens, ökad kunskap och kompetens. Det är i alla dessa delar det stora arbetet och energin måste förstärkas och förtydligas, detta är inte minst viktigt ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

Avser statsrådet Carin Jämtin att tydligare redogöra för om regeringen kommer att uttala sitt stöd för multilaterala skuldavskrivningar för de fattiga länderna?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1451 besvarad av Carin Jämtin

den 27 april

Svar på fråga 2004/05:1451 om multilaterala skuldavskrivningar

Statsrådet Carin Jämtin

Ewa Björling frågar mig om jag avser att tydligare redogöra för om regeringen kommer att uttala sitt stöd för multilaterala skuldavskrivningar för de fattiga länderna.

Sverige stöder redan kraftfullt skuldavskrivningar för fattiga, skuldsatta länder genom bidrag till det så kallade HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor Countries) som tillkom 1996 på Internationella Valutafondens (IMF) och Världsbankens initiativ. Syftet med HIPC-initiativet har varit, och är fortsatt, att fattiga, hårt skuldsatta länder ska nå en hållbar skuldnivå. Sverige har redan lämnat bidrag till HIPC Trust Fund om 725 miljoner kronor. För länder som behandlas inom HIPC-initiativet har Sverige dessutom skrivit av upp till 100 % av ländernas bilaterala kommersiella skulder till Sverige inom Parisklubben.

Sedan sin tillkomst har HIPC-initiativet bidragit till att ge 18 fattiga och svårt skuldsatta länder en hållbar skuldsituation, och har på så sätt frigjort 3,6 miljarder US-dollar i de berörda ländernas budgetar. Detta har möjliggjort ökad resurstilldelning till av länderna prioriterade sektorer i enlighet med ländernas nationella strategier för fattigdomsminskning.

Jag håller med Ewa Björling om att svenskt utvecklingssamarbete måste bidra till en hållbar global utveckling. Detta lades även fast av riksdagen i politiken för global utveckling, där målet för svenskt utvecklingssamarbete definieras som att bidra till att fattiga människor kan förbättra sina levnadsvillkor. Alla de komponenter som Ewa Björling räknar upp @ respekt för mänskliga rättigheter, fred, demokrati, säkra rättssystem, transparens, ökad kunskap och kompetens @ är viktiga faktorer för att nå detta mål.

Sverige deltar aktivt i diskussionen kring de olika nya initiativ som presenterats för att ytterligare minska den multilaterala skuldbördan för fattiga länder. Ytterligare skuldlättnad bör kunna komma i fråga för länder som behöver detta för att återfå en hållbar skuldsituation och som visat sig kunna använda sina resurser för utveckling och fattigdomsbekämpning, samt för en sund ekonomisk politik.

Jag vill dock påpeka att ytterligare skuldavskrivningar är ett trubbigt instrument för att fördela knappa biståndsresurser. I svenskt utvecklingssamarbete prioriteras de allra fattigaste länderna. Bland dessa återfinns både svårt skuldsatta länder och länder utan alltför höga skulder. De länder som förmått hantera sin skuldsituation riskerar dessutom att förfördelas om alltför stora resurser satsas på skuldavskrivningar. Biståndsformerna måste därför anpassas till ländernas specifika förutsättningar och behov.

Ytterligare skuldlättnader är en väg @ men enligt min mening inte den bästa om länderna har en hållbar skuldsituation @ för att öka resursflödet till fattiga länder. Sverige ökar redan kraftigt biståndet och kommer 2006 att nå enprocentsmålet. Genom politiken för global utveckling arbetar vi också för att säkerställa samstämmighet mellan olika politikområden. Ökad tillgång till de rika ländernas marknader kan ha minst lika stor effekt på fattiga länder som ökat bistånd.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.