MS i vården
Skriftlig fråga 1999/2000:234 av Hietala Nordlund, Barbro (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-18
- Anmäld
- 1999-11-23
- Besvarad
- 1999-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:234
av Barbro Hietala Nordlund (s) till socialminister Lars Engqvist om MS i vårdenNeurologspecialisterna inom expertgruppen för MS vid Karolinska och Huddinge sjukhus har kartlagt landets neurologkliniker. Studien visar att MS-vården och behandlingen är mycket ojämnt fördelad. Bl.a. konstateras stora geografiska skillnader vad gäller läkemedelsförskrivningen av exempelvis bromsmedicinen Interferon Beta. Apotekets försäljningsstatistik visar att det finns en stor koncentration i och omkring storstäderna och universitetssjukhusen. Socialstyrelsen har, i sin utvärdering av statens satsning genom det särskilda stimulansbidraget för habilitering och rehabilitering av funktionshindrade, pekat på bristerna i rehabilitering och specialistvård för personer med MS. Ett stort problem är naturligtvis att neurologspecialister är en bristyrkesgrupp. Av landets ca 270 neurologspecialister är omkring 200 verksamma i storstadsregionerna och vid universitetssjukhusen.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att minska den geografiska ojämlikheten i vården och behandlingen av personer med MS.
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:234 besvarad av socialminister Lars Engqvist
Svar på fråga 1999/2000:234 om MS i vården
Socialminister Lars Engqvist
Barbro Hietala Nordlund har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att minska den geografiska ojämlikheten i vården och behandlingen av personer med MS.
Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med det hälso- och sjukvårdssystem som vi har i vårt land så är det i första hand en uppgift för sjukvårdshuvudmännen att se till att detta blir verklighet. För att stödja sjukvårdshuvudmännen och de kliniskt verksamma att prioritera de mest angelägna behoven har riksdagen beslutat om riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Även om huvudansvaret för tillämpningen av riksdagsbeslutet om prioriteringar ligger på sjukvårdshuvudmännen så finns det ett behov av nationella insatser.
Socialstyrelsen har i dagarna presenterat en rapport, Prioriteringar i sjukvården @ beslut och tillämpning, där man konstaterar att det finns ett behov av prioritetsstödjande insatser på nationell nivå. Socialstyrelsen kommer därför bl.a. att utarbeta riktlinjer för prioriteringar inom vissa områden. Urvalet av dessa områden kommer bl.a. att röra nya medicinska metoder som uppfattas som svårhanterliga prioriteringsproblem i ekonomiska och/eller etiska hänseenden, medicinska metoder med stor medicinsk nytta där det finns skäl anta att det förekommer underbehandling respektive överkonsumtion i förhållande till kostnadseffektivitet. Arbetet ska i ett första skede inriktas på läkemedelsbehandling i relation till andra behandlingsmetoder för olika sjukdomar.
När det gäller tillgången till specialistläkare, t.ex. neurologer, så kan jag nämna att regeringen gjort bedömningen att det behövs ett nationellt planeringsstöd för att göra det möjligt att skapa en bättre överblick och verka för en mer långsiktig planering av läkarförsörjningen, både lokalt och regionalt. Fr.o.m. den 1 juli 1999 har därför till Socialstyrelsens verksamhetsuppgifter tillförts uppgiften att utgöra ett sådant nationellt planeringsstöd. Besluten att anställa läkare för specialisttjänstgöring kommer dock fortfarande att fattas av landstingen.
Jag bedömer att de nu redovisade åtgärderna bör kunna leda till viss utjämning när det gäller vård och behandling av bl.a. personer med kroniska sjukdomar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.