MR-situationen i Turkiet
Skriftlig fråga 1998/99:592 av Ruwaida, Yvonne (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-04-29
- Anmäld
- 1999-05-04
- Besvarad
- 1999-05-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 april
Sedan 1980 har tusentals människor torterats i turkiska häkten och fängelser, hundratals har "försvunnit" eller avrättats utomrättsligt. Turkiets konstitution och strafflag förbjuder tortyr och misshandel, men trots det har endast en handfull tjänstemän åtalats och dömts för denna typ av brott och myndigheterna har inte gjort mycket för att stoppa övergreppen. Åklagare och domare bortser från anklagelser om tortyr och andra övergrepp, även när de styrks av andra bevis. Vittnen blir hotade och vågar inte tala och medicinska bevis förtigs medvetet. Människorättsförsvarare och anhöriga till offer blir själva åtalade för att de vågar stå upp för sanning och rättvisa. Genomgripande reformer är nödvändiga för att få ett slut på övergreppen.
Öcalan är anklagad för förräderi, ett brott som är belagt med dödsstraff och det finns farhågor för att han inte får en korrekt rättegång. Det gäller särskilt möjligheten för Öcalan och hans advokater att förbereda försvaret och bristen på självständighet i de turkiska säkerhetsdomstolarna. Även isoleringen av Öcalan i häkte ger anledning till oro då den kan utgöra grym, omänsklig och förnedrande behandling.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet:
Avser regeringen vidtaga åtgärder för att få stopp på brotten mot mänskliga rättigheter i Turkiet?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:592 besvarad av Utrikesminister Anna Lindh
- Utrikesminister Anna Lindh
Yvonne Ruwaida har frågat statsrådet Schori om regeringen avser vidtaga några åtgärder för att få stopp på brotten mot mänskliga rättigheter i Turkiet.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Jag har i tidigare svar till riksdagen den 26 mars och 29 april klargjort regeringens inställning till brott mot de mänskliga rättigheterna i Turkiet, inte minst i ljuset av den svåra situationen för den kurdiska minoriteten. Jag förklarade också att vi kommer att fortsätta med stöd, bilateralt och via icke-statliga organisationer, för att främja de mänskliga rättigheterna i Turkiet.
I tillägg till dessa svar vill jag framhålla att vi också kommer att fortsätta vara tydliga vad gäller vår kritik av bristerna i respekt för de mänskliga rättigheterna och vad gäller kurdernas situation. Jag tog upp detta i mitt tal vid årets session med FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna i Genève den 31 mars. Vi har i diplomatiska kanaler gjort klart att vi utgår från att den nya turkiska regeringen snabbt tar initiativ till nödvändiga reformer. Vi vill ha en öppen och rak dialog med den turkiska regeringen om dessa frågor.
När det gäller rättegången mot PKK-ledaren Abdullah Öcalan har jag noterat att den turkiska regeringen har försäkrat att Öcalan skall behandlas korrekt i enlighet med Turkiets åtaganden som medlem av Europarådet och att rättegången skall bli öppen. Vi förutsätter att så blir fallet och att man från omvärldens sida i realiteten kommer att få möjlighet att följa rättegången. Frågan om dödsstraffet i Turkiet har givetvis aktualiserats i den nu förda debatten.
Med tanke på att dödsstraff inte verkställts i Turkiet sedan 1984 utgår den svenska regeringen från att dödsstraff inte heller framöver kommer att tillämpas, och att det på sikt avskaffas.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.