Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

MR-rådet

Skriftlig fråga 2010/11:404 av Hägg, Carina (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-03-25
Anmäld
2011-03-28
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2011-04-04
Svar anmält
2011-04-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 mars

Fråga

2010/11:404 MR-rådet

av Carina Hägg (S)

till statsrådet Gunilla Carlsson (M)

FN:s MR-kommission kom att få sin efterföljare i Rådet för mänskliga rättigheter som inrättades 2006. Politiska motsättningar hade då länge skapat blockeringar. Förändringen välkomnades inklusive bantningen av antalet medlemmar. Problem som kvarstår i granskningsprocessen har en grund inom medlemsstater. Länder prioriterar att undgå såväl granskning som kritik i stället för att åtgärda kränkningar av mänskliga rättigheter. Nyligen uteslöts Libyen. Det sker framsteg, och kontakter med experter, regionala organ samt det omgivande samhället är viktigt. Jag välkomnar kandidaturen, men det råder oklarhet på vilket sätt regeringen avser att stärka Rådet för mänskliga rättigheter. Sveriges regering kan vara en tydigare röst i världen. Ett större ansvarstagande krävs internationellt inte minst för att skydda kvinnors rättigheter. FN:s råd för mänskliga rättigheter kan förstärkas – en fråga är även hur.

Frågan till statsrådet Gunilla Carlsson är:

Vilka konkreta mål för Rådet för mänskliga rättigheter vill statsrådet att Sverige ska verka för genom sin kandidatur?

Svar på skriftlig fråga 2010/11:404 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 4 april

Svar på fråga

2010/11:404 MR-rådet

Utrikesminister Carl Bildt

Carina Hägg har frågat biståndsministern vilka konkreta mål för FN:s råd för mänskliga rättigheter som Sverige vill uttrycka med sin kandidatur.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

När FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) inrättades 2006 efter beslut av FN:s generalförsamling fanns det höga förväntningar på organet, inte minst från svensk sida. MR-rådet har under de första åren inte helt levt upp till dessa förväntningar. De senaste månaderna har vi däremot sett en utveckling i mer positiv riktning. MR-rådet har tagit tag i akuta MR-situationer genom ett antal snabbt sammankallade sessioner om specifika ländersituationer, Elfenbenskusten den 23 december 2010 och Libyen den 25 februari 2011. Detta visar att MR-rådet kan agera snabbt och effektivt, i enlighet med sitt mandat. MR-rådet har också under den nyligen avslutade 16:e sessionen inrättat ett nytt landmandat, en specialrapportör för MR-situationen i Iran som redan i höst ska rapportera till FN:s generalförsamling. Sverige var en av initiativtagarna till mandatet. Noteras kan att det är första gången sedan MR-rådet inrättades som ett nytt landmandat antogs.

Att främja och försvara de mänskliga rättigheterna är en grundsten i svensk utrikespolitik. MR-rådet är FN:s huvudsakliga organ för behandling av frågor som rör mänskliga rättigheter. Det är därför naturligt för Sverige att engagera sig aktivt i rådet. Sverige har hittills som observatör i MR-rådet också kunnat medverka i rådets arbete, men aktörsrollen blir mer påtaglig med den rösträtt som följer av ett medlemskap.

Som medlem kommer Sverige verka för att MR-rådet – precis som vi gör i nationell kapacitet – uppmärksammar och påtalar situationer med allvarliga och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter. Att sammankalla specialsessioner är ett sätt för MR-rådet att agera vid uppblossande allvarliga MR-situationer. Det är också viktigt att sessionerna följs upp och leder till konkreta förbättringar genom att respekten för mänskliga rättigheter stärks.

Sverige kommer att från ett rättighetsperspektiv betona implementering, genomförande av MR-normer, omvandling av rättigheter i reformer och praktisk förändring. Här spelar MR-rådets olika former av rapportörer, konventionsorgan och granskningar av MR-situationen i medlemsländerna en central roll för att följa upp de åtaganden som medlemsstaterna har gjort.

Vi kommer också att verka för att mänskliga rättigheter kan bli en än starkare drivkraft för förändring, för en utveckling mot en hållbar fred, demokratiska rättsstater och ett jämställt samhälle. Den utveckling som vi ser i stora delar av världen i dag visar att ett långsiktigt samhällsbygge kräver respekt för mänskliga rättigheter som grund.

Sammantaget är målet med Sveriges medlemskap att föra en aktiv MR-politik. Det innebär bland annat att brott mot mänskliga rättigheter även i fortsättningen skarpt kritiseras. Sverige ska också arbeta för förbättringar och reformer av rådets arbete.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.