MOX-bränsle
Skriftlig fråga 2000/01:890 av Karlsson, Kjell-Erik (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-14
- Anmäld
- 2001-03-20
- Besvarad
- 2001-03-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 mars
Fråga 2000/01:890
av Kjell-Erik Karlsson (v) till miljöminister Kjell Larsson om MOX-bränsleRegeringens redovisade inställning till blandoxidbränsle bestående av uran och plutonium, s.k. MOX-bränsle, som fås från upparbetning av använt kärnbränsle är att det i princip inte ska användas i svenska reaktorer. För att det ska kunna användas i svenska reaktorer krävs ett särskilt tillstånd av regeringen. Miljö- och jordbruksutskottet och riksdagen har ställt sig bakom detta och uttalat att MOX-bränsle inte ska användas i svenska reaktorer. Oskarshamns kraft grupp OKG inkom under 1999 med en ansökan om tillstånd att införa och använda MOX-bränsle i Oskarshamn 2 eller 3. SKI har sedan dess tillstyrkt en begränsad användning av MOX-bränsle. SKI bedömer att tillverkningen av bränslet hos BNFL i Sellafield Storbritannien, sker på ett säkert sätt med hög kvalitet. Mot detta ska ställas uppgifterna om storskalig förfalskning av kvalitetsinformation som MOX-tillverkarna har utfört, vilket kan ha lett till allvarliga olyckor i reaktorer i Tyskland och Schweiz. Japan har av denna anledning slutat med användandet av denna typ av bränsle i sina reaktorer. Den av SKI föreslagna användningen av MOX-bränsle kan innebär allvarliga säkerhetsrisker för svenska reaktorer. Omvandling av det använda kärnbränslet till s.k. MOX-bränsle löser inte det grundläggande problemet. Denna upparbetning leder tvärtom till att den totala mängden plutonium ökar. Den senaste tidens rapporter om bristande rutiner vid Sellafield bekräftar den oro vi känt för att problemen kring hanteringen av kärnbränsle inte på något enkelt sätt kan lösas.
Avser miljöministern stå fast vid inställningen att MOX-bränsle inte ska användas i svenska reaktorer?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:890 besvarad av miljöminister Kjell Larsson
den 21 mars
Svar på fråga 2000/01:890 om MOX-bränsle
Miljöminister Kjell Larsson
Kjell-Erik Karlsson har frågat mig om jag avser att stå fast vid inställningen att MOX-bränsle inte ska användas i svenska reaktorer.
Mitt svar till Kjell-Erik Karlsson är att regeringens uppfattning att s.k. MOX-bränsle, bränsle med en blandning av uran och plutonium, i princip inte ska användas i svenska kärnkraftverk ligger fast. Den svenska politiken när det gäller använt kärnbränsle är sedan år 1982 inriktad på direkt slutförvaring av bränslet utan upparbetning. Om detta råder det bred enighet i riksdagen (jfr. bl.a. prop. 1983/84:60, bet. NU 17, rskr. 57). Ett av motiven till denna hållning rör frågan om icke spridning av kärnvapen mot bakgrund av att plutonium frigörs vid upparbetningen. Hanteringen av frigjort plutonium är också förbundet med vissa hälsorisker.
Detta är också en ståndpunkt som intagits av de svenska kärnkraftföretagen, som själva har valt slutförvaring framför upparbetning av det använda reaktorbränslet. Likaså är det regeringens uttalade uppfattning att varje land ska ta hand om sitt eget använda kärnbränsle och radioaktiva avfall.
Tanken på att upparbeta svenskt använt kärnbränsle i Storbritannien är resultatet av en tidigare politik då upparbetning av använt kärnbränsle var allmänt accepterad och enligt den s.k. villkorslagen utgjorde en av förutsättningarna för att få starta vissa kärnkraftverk.
Den 28 november 1969 undertecknade OKG AB ett kontrakt med dåvarande UK Atomic Energy Authority, UKAEA, om upparbetning av 140 ton uran. Under åren 1975@1982 gav dåvarande regeringar vid fem olika tillfällen OKG AB tillstånd att föra ut delmängder av det svenska använda kärnbränslet, sammanlagt 140 ton använt reaktorbränsle för upparbetning i Storbritannien. Avsikten från OKG AB:s sida var då att ta tillbaka det utvunna plutoniet i form av MOX-bränsle för användning i sina egna reaktorer.
Bränslet upparbetades år 1997 och OKG AB har i dag sammanlagt 136 ton låganrikat uran och ca 850 kg plutonium från upparbetningen lagrat i Storbritannien. Uranet kan anrikas och återanvändas som uranbränsle eller säljas på marknaden. När det gäller plutoniet finns däremot internationella överenskommelser som i princip omöjliggör handel med sådant material som mer eller mindre direkt kan användas för tillverkning av kärnladdningar.
OKG AB:s ansökan, som Kjell-Erik Karlsson refererar till, avser tillstånd till att få använda de ca 850 kg plutonium i form av MOX-bränsle i reaktorerna i Oskarshamn. Bolaget hänvisar i sin ansökan till det ansvar man har för att ta hand om och använda materialet på ett säkerhetsmässigt bra sätt.
Utöver bolagets ansvar har även regeringen ett ansvar för att sådant material som härrör från det svenska kärnkraftsprogrammet och där regeringen tidigare lämnat tillstånd till utförsel för upparbetning m.m., tas om hand på ett säkerhetsmässigt tillfredsställande sätt och i enlighet med de principer om nationellt ansvar som regeringen uttalat.
Regeringen har uppmärksammat de oegentligheter kring säkerhetsövervakningen som avslöjats vid Sellafield och följer hur företaget hanterar problemet med brister i säkerhetskulturen.
Regeringen har ännu inte tagit slutlig ställning till OKG AB:s ansökan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

