Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

motverkande av könsbundna utbildningsval

Skriftlig fråga 2004/05:1336 av Malmström, Louise (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-03-29
Inlämnad
2005-03-29
Anmäld
2005-04-04
Besvarad
2005-04-06
Svar anmält
2005-04-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 mars

Fråga 2004/05:1336

 av Louise Malmström (s) till statsrådet Ibrahim Baylan om motverkande av könsbundna utbildningsval

Runtom i landet pågår projekt för att locka tjejer till traditionellt sett manligt dominerade utbildningar. Till exempel uppmuntras från alla håll satsningar på att få in fler tjejer på tekniska och naturvetenskapliga program. Gör man en jämförelse med hur det såg ut förr kan man också konstatera att flödet av kvinnor över till tidigare fullkomligt mansdominerade yrken har pågått en tid. Yrkeskårer som exempelvis poliser, veterinärer, jurister och läkare är betydligt mer könsmässigt blandade i dag än de varit historiskt, något som sannolikt bidrar till tillvaratagande av fler kompetenser och högre effektivitet.

Flödet av män över till kvinnodominerade yrken går däremot betydligt trögare. Sällan hör man talas om projekt som syftar till att få killar intresserade av vård och omsorg eller förskola. I statistiken ger det heller inte några avtryck, med några få undantag som kockyrket. Det skulle vara välkommet med en tydligare strävan att öka mångfalden även på de kvinnodominerade arbetsplatserna.

Med anledning av ovanstående frågar jag därför statsrådet Ibrahim Baylan om det pågår något sådant arbete och om han avser att vidta några ytterligare åtgärder för att uppmuntra även killar att bryta könstraditionella utbildningsval.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1336 besvarad av Ibrahim Baylan

den 6 april

Svar på fråga 2004/05:1336 om motverkande av könsbundna utbildningsval

Statsrådet Ibrahim Baylan

Louise Malmström har frågat mig om det pågår något arbete för att öka antalet män på de kvinnodominerade arbetsplatserna och om jag avser att vidta några ytterligare åtgärder för att uppmuntra även pojkar att bryta könstraditionella utbildningsval.

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Brister i jämställdhet begränsar båda könens möjligheter att utvecklas till sin fulla potential som människa. Pojkars och flickors utveckling och livsvillkor får inte begränsas på grund av könsspecifika regler, normer och värderingar. Därför är det viktigt med kunskap om hur socialt och kulturellt kön konstrueras. I det sammanhanget är behovet av en jämställdhetsinriktad pedagogik av stor betydelse. Processen att intressera män för traditionella kvinnoyrken och tvärtom, måste börja tidigt och inte först när eleverna ska välja utbildningsväg i gymnasieskolan. Som Louise Malmström påpekat i sin fråga, riktas jämställdhetsinsatser ofta främst mot flickor. Studier visar att för att kunna bryta traditionella könsmönster och könsroller måste fler insatser och åtgärder inriktas på pojkar.

Det svenska skolväsendet är decentraliserat och det är skolhuvudmännen som är ansvariga för utbildningen. Staten kan därför inte gå in och direkt styra elevernas val och inriktningar. Däremot har staten tydligt klargjort vikten av att skolorna aktivt arbetar för att motverka traditionella utbildningsval. Som exempel kan nämnas att det i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) anges att personalen ska informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och därvid motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på kön och på social eller kulturell bakgrund. En liknande skrivning finns i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94).

Regeringen har vidtagit flera åtgärder vad gäller såväl förskolan som det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan och vuxenutbildningen i syfte att förbättra jämställdheten och för att förlegade och stereotypa könsmönster och könsroller på sikt ska brytas. Nedan följer ett begränsat urval av åtgärder som regeringen beslutat om de senaste åren.

Jämställdhet är ett av tre prioriterade områden vad avser det generella utvecklingsuppdrag som Myndigheten för skolutveckling har.

Myndigheten har haft i uppdrag att ta fram ett referensmaterial för att främja och intensifiera skolornas och kommunernas jämställdhetsarbete. Materialet Hur är det ställt? Tack, ojämt! Erfarenheter av jämställdhetsarbete i grundskolor och gymnasieskolor ger en bakgrund till köns- och maktskillnader i skolan och samhället och visar hur könsordningen skapas och upprätthålls. Alla kommuner och skolor fick information och materialet under hösten 2003.

Regeringen har avsatt medel för utbildning av så kallade genuspedagoger, det vill säga pedagogiska resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap. Ambitionen är att det ska finnas minst en sådan resursperson i varje kommun.

Delegationen för jämställdhet i förskolan ska lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan. Delegationen avlämnade sitt delbetänkande, Den könade förskolan @ om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete (SOU 2004:115), i december 2004. Delegationens arbete fortgår till och med den sista juni 2006. En av delegationens uppgifter är att stimulera fler män att söka sig till utbildningar med inriktning mot barn och arbete i förskolan.

I propositionen Kunskap och kvalitet @ elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) betonas att ett genusperspektiv i undervisningen kan motverka att otidsenliga föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt konserveras.

Yrkesutbildningsdelegationen ska i sitt arbete bland annat sträva efter att förverkliga regeringens jämställdhetspolitiska mål inom yrkesutbildningsområdet (dir. 2004:72).

Jag vill avsluta med att poängtera att skolan ska utforma sin verksamhet så att könsmönster förändras. Skolan ska vara en plats där grunden läggs för ett framtida samhälle med mer jämställda strukturer än dagens. Skolan har en central roll i arbetet för ett mer jämställt Sverige.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.