Mötet mellan regeringen och nätjättarna 2018
Skriftlig fråga 2020/21:1157 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-29
- Överlämnad
- 2020-12-30
- Anmäld
- 2021-01-04
- Sista svarsdatum
- 2021-01-13
- Svarsdatum
- 2021-01-20
- Besvarad
- 2021-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dagen före julafton stängde Google den oppositionella svenska Youtubekanalen Swebbtv med 60 000 följare. Kanalen har utgivningsbevis, ansvarig utgivare och omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen. Efter raderingen av Swebbtv har ministern svurit sig fri från eget ansvar. Till Dagens Nyheter säger ministern att "det är upp till Youtube att bestämma vad de låter ligga uppe på sin plattform. Regeringen har inte på något sätt försökt påverka detta eller censurera något".
Uttalandet kan tolkas som att ministern ger sin välsignelse till att nätjättarna godtyckligt raderar material, även om materialet faller inom yttrandefrihetslagen. Allt fler länder börjar tvärtom bli bekymrade över att internetjättarna tar bort legitimt material med hänvisning till att det är kontroversiellt snarare än att det är olagligt eller felaktigt. I till exempel USA, Storbritannien och Polen förbereds nu lagstiftningar för att skydda yttrandefriheten på nätet och belägga nätjättarna med dryga böter om de godtyckligt raderar legitimt material. Den svenska regeringen verkar även inom detta område gå i motsatt riktning och i stället acceptera inskränkningar i yttrandefriheten.
Även Facebook har godtyckligt censurerat inlägg och kommentarer. Bland annat har man till och med raderat inlägg som faller inom yttrandefrihetslagen från både riksdagsledamöter och svenska Europaparlamentariker.
I valrörelsen 2018 kallade justitieminister Morgan Johansson till sig Google, Facebook och andra nätjättar. Enligt Expressen och andra medier skulle ministern kräva att nätjättarna snabbare skulle ta bort "olagligt" innehåll från sina plattformar. Det är dock uppenbart att nätjättarna efter mötet med regeringen blivit mer aktiva med att censurera på sina plattformar och ta bort även lagligt innehåll som yppar kritik mot regeringen och regeringens politik.
Av denna anledning vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vad diskuterades och beslutades egentligen på mötet mellan ministern och nätjättarna 2018 vad gäller nätjättarnas inskränkningar i svensk yttrandefrihetslag?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1157 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:1157 av Björn Söder (SD)
Mötet mellan regeringen och nätjättarna 2018
Björn Söder har frågat mig vad som diskuterades och beslutades på mötet mellan mig och nätjättarna 2018 vad gäller nätjättarnas inskränkningar i svensk yttrandefrihetslag.
Den fria åsiktsbildningen utgör en av demokratins hörnstenar. Yttrandefriheten, som har en lång tradition och stark ställning i Sverige, är därför fastslagen i våra grundlagar. Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad en frihet att meddela upplysningar och uttrycka tankar, åsikter och känslor. Ett fåtal inskränkningar i yttrandefriheten finns, bland annat i fråga om hets mot folkgrupp och olaga hot.
Regeringen står upp för det fria ordet. Att regeringen uttrycker synpunkter på enskilda publiceringar eller enskilda mediers publiceringar ska i princip inte förekomma, och förekom inte i det möte som Björn Söder nämner. Som jag tidigare har sagt har regeringen inte på något sätt försökt censurera något innehåll. Ansvaret för att utreda brott som hör samman med inskränkningarna i yttrandefriheten åligger rättsväsendets myndigheter.
Det senaste årtiondets teknologiska utveckling har inneburit att enskilda har fått helt nya möjligheter att sprida tankar och idéer, att ta del av kultur och information och att delta i den allmänna debatten. De stora internetplattformarna, som tillhandahåller tjänster för att ladda upp användargenererat innehåll, har utvecklats till viktiga förmedlare av information och kommunikation. De har skapat möjlighet för många fler än tidigare att både ta del av andras åsikter och att själv sprida information om egna åsikter. Det ger nya förutsättningar för den fria åsiktsbildningen, men utvecklingen har också medfört utmaningar bl.a. när det gäller spridningen av olagligt material på internet. Det kan handla om vissa former av terrorpropaganda, olaga hot, hets mot folkgrupp och sexuellt övergreppsmaterial.
Internet ska inte vara en frizon för brottslighet. Brott ska bestraffas både när de begås online och offline. Därför är det viktigt att komma till rätta med brottsligt innehåll som sprids via olika plattformar som t.ex. Youtube och Facebook. För att lyckas krävs insatser från alla relevanta aktörer. Som redan nämnts ska brott utredas av polis och åklagare och lagföras i domstolarna. Men plattformar måste också ta ett eget ansvar när det gäller uppenbart olagligt innehåll som sprids av användarna av deras tjänster.
Det möte som jag bjöd in företrädare för Google, Facebook och Twitter till i april 2018 syftade till att informera mig om bolagens arbete med att ta bort olagligt innehåll på sina plattformar. Mötet hölls mot bakgrund av den granskning som förekommit i svenska medier vid tidpunkten och som visade att det fanns material som var uppenbart olagligt som inte plockas bort trots att det påtalades av berörda enskilda. Det innebar bl.a. att bolagen inte levde upp till sina egna villkor om hur deras tjänster fick användas.
Före mötet hade jag haft en dialog med företrädare för Tidningsutgivarna för att informera mig om deras bild av problemet. Vid mötet med plattformsbolagen deltog även digitaliseringsminister Peter Eriksson och företrädare för Tidningsutgivarna. Facebook valde att inte delta vid mötet.
Mitt huvudbudskap vid mötet var att bolagen måste bli mer tillgängliga för att kunna ta emot anmälningar om olagligt innehåll på sina plattformar och agera snabbare när det väl kommer in sådana anmälningar.
Individens yttrandefrihet gäller gentemot det allmänna. Yttrandefriheten innebär att det allmänna, med några undantag, inte kan straffa dig för något du uttrycker. På samma sätt syftar censur på att det allmänna förhindrar vissa yttranden.
De stora internetplattformarna är inte allmänna utan privata aktörer. Ingen kan tvinga dem att sprida material som de inte vill sprida. En enskild som inte får sitt material tillgängliggjort på en viss plattform har fortfarande möjlighet att yttra sina åsikter i alla andra sammanhang.
Den enskildes användning av de stora internetplattformarnas tjänster är föremål för de användarvillkor som den enskilde accepterat för att kunna nyttja tjänsten. Det är med andra ord en civilrättslig (avtalsrättslig) fråga mellan den enskilde och plattformen.
Stockholm den 20 januari 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.