momsuttag inom vårdsektorn
Skriftlig fråga 2000/01:1135 av Strömbom, Inger (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-04-27
- Anmäld
- 2001-05-08
- Besvarad
- 2001-05-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1135
av Inger Strömbom (kd) till finansminister Bosse Ringholm om momsuttag inom vårdsektornVård och omsorg ska bedrivas med hög kvalitet. Huvudfrågan är därför inte i vilken regi vården och omsorgen bedrivs. Konkurrens stimulerar till kvalitetsutveckling och mångfald, och i vårdsektorn behövs just detta. Konkurrensen får inte snedvridas genom statliga regleringar.
Därför är det märkligt att olika regler gäller för vårdinrättningar som drivs i offentlig förvaltning och för vårdinrättningar som drivs i bolagsform.
Bolagiserade vårdföretag får inte lyfta den moms underleverantörer debiterar och därför kan inte sådana företag rationalisera genom att köpa tjänster. Om samma vårdande verksamhet däremot drivs i kommunal förvaltning ersätter staten momskostnaden.
Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till finansminister Bosse Ringholm:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att komma till rätta med det ojämlika momsuttaget inom vårdsektorn?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1135 besvarad av statsrådet Lars-Erik Lövdén
den 9 maj
Svar på fråga 2000/01:1135 om momsuttag inom vårdsektorn
Inger Strömbom (kd) har frågat finansminister Bosse Ringholm vilka åtgärder han avser vidta för att komma till rätta med det ojämlika momsuttaget inom vårdsektorn. Frågan har ställts mot bakgrund av det s.k. kommunkontosystemet. Arbetet är så fördelat inom regeringen att det är jag som ska svara på frågan.
Kommuner och landsting är stora aktörer på den svenska marknaden. Det är därför viktigt att se till att valet mellan att utföra viss verksamhet i egen regi och att lägga ut verksamhet på entreprenad, dvs. att upphandla, blir neutralt i konkurrenshänseende.
För att uppnå en sådan konkurrensneutralitet infördes det s.k. kommunkontosystemet. Syftet är att utjämna effekterna av mervärdesskatt vid valet mellan egenregi och upphandling. Kommuner och landsting kan genom detta system få tillbaka moms som man har betalat på inköp i sådan verksamhet som inte är momspliktig, t.ex. sjukvård och tandvård.
Systemet innebär också att kommuner och landsting har rätt till momskompensation med viss procent av priset vid upphandling av tjänster från t.ex. privata vårdgivare som inte har någon avdragsrätt för erlagd moms. Eftersom upphandlingskostnaden kan innehålla en dold mervärdesskatt kan kostnaden för kommunen att upphandla tjänsten bli högre än om kommunen väljer att utföra tjänsten själv. Kompensation utgår därför med antingen 5, 6 eller 18 % av upphandlingssumman, beroende på vad som upphandlas. Om kommunen utger bidrag till viss verksamhet inom vård eller omsorg utgår också kompensation med 6 % av bidragssumman. På så vis kan kommunen i ekonomiskt hänseende jämställa de alternativ man har för att utföra viss verksamhet.
Kommunkontosystemet finansieras av kommunerna själva genom årliga inbetalningar till de särskilda konton från vilka utbetalningarna görs. Inbetalningarna till systemet baseras på det totala uttaget från kontona. På så vis är systemet självfinansierat av kommunerna.
Om ett privat vårdföretag i sin tur upphandlar varor och tjänster för sin verksamhet har vårdföretaget ingen avdragsrätt för den moms man betalar. Detta beror på att vård och social omsorg är momsfri verksamhet enligt ML och EG-rätten (det sjätte momsdirektivet, som Sverige är skyldigt att följa). Privata vårdföretag omfattas inte av kommunkontosystemet och därmed inte heller av dess kollektiva finansieringsordning. Genom att kommunkontosystemet finansieras kollektivt med kommunala medel kan det, enligt min uppfattning, inte anses föreligga något ojämlikt momsuttag inom vårdsektorn, som Inger Strömbom påstår i sin fråga.
Jag vill i detta sammanhang tillägga att man från EU-kommissionens sida har aviserat att reglerna i det sjätte momsdirektivet om moms och offentlig verksamhet ska ses över. Det är dock för närvarande inte möjligt att säga när ett sådant arbete kommer att inledas och vilka ändringar som kan bli aktuella.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.