Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

momsregler för 3,5-tonsfordon

Skriftlig fråga 2001/02:1591 av Gunnarsson, Rolf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-09-03
Besvarad
2002-09-17
Anmäld
2002-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 september

Fråga 2001/02:1591

 av Rolf Gunnarsson (m) till finansminister Bosse Ringholm om momsregler för 3,5-tonsfordon

Min fråga ska handla om momsreglerna för de s.k. 3,5-tonsbilarna. I dag kan åkeriföretagen inte göra momsavdrag för dessa fordon. Företag med dessa bilar @ som bl.a. utför körningar för posten @ jobbar ofta för en bättre miljö och vill använda de miljövänligaste alternativen. De momsregler som i dag gäller måste ses som mindre företagsvänliga. Problemet är alltså att bilarna betraktas som personbilar @ i momshänseende. Detta synsätt drabbar alltså åkerier som i första hand sett till miljöhänsynen, den synen anser man nu att man "straffas" för.

Avser statsrådet att förändra gällande lagar så att de nämnda fordonen inte omfattas av nuvarande momsregler?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1591 besvarad av finansminister Bosse Ringholm

den 17 september

Svar på fråga 2001/02:1591 om momsregler för 3,5-tonsfordon

Finansminister Bosse Ringholm

Rolf Gunnarsson har frågat mig om jag avser att föreslå förändringar i gällande lagar så att 3,5-tonsfordon inte omfattas av nuvarande momsregler. Frågan har ställts mot bakgrund av att det för vissa typer av fordon finns begränsningar i rätten till avdrag för ingående mervärdesskatt.

Regleringen av avdragsrätten för mervärdesskatt är till viss del utformad som en schablonbeskattning. Utgångspunkten är att schablonen ska omfatta de bilar som är inrättade på ett sätt som gör dem möjliga att använda även för privat körning. Vid förvärv av dessa bilar saknas avdragsrätt och vid förhyrning begränsas avdragsrätten till 50 %. Full avdragsrätt ges dock för driftskostnader, även om bilarna används en viss del privat. Inte heller uttagsbeskattas det privata användandet för dessa bilar. Om beskattningen skulle ske efter de principer som normalt gäller skulle skatten på förvärv, hyra och leasing samt på driftskostnader bara få dras av till den del bilarna används yrkesmässigt, alternativt skulle uttagsbeskattning ske av det privata användandet. Syftet med att använda en schablon i dessa fall är naturligtvis den förenkling av skattekontrollen som detta medför. Något krav att för momsändamål föra körjournal för att visa den exakta fördelningen mellan yrkesmässig och privat körning behövs inte.

Avgörande för om schablonbeskattningen gynnar eller missgynnar företagaren i förhållande till den "normala avdragsrätten" är i hur stor utsträckning företagaren använder bilen för privat körning. Gränsdragningen av tillämpningsområdet för schablonen är i detta avseende av största betydelse. Denna fråga har därför varit föremål för bedömning vid ett flertal tillfällen. För att en schablon ska verka förenklande är det nödvändigt att även tillämpningsområdet för denna fastställs på ett sätt som gör det enkelt att bedöma vilka bilar som omfattas. Av detta skäl har bl.a. fordonets vikt och utseende använts som kriterier för att avgränsa tillämpningen.

Medlemsländerna inom EU ger avdragsrätt för momsen på bilar i högst skiftande utsträckning, allt från en full avdragsrätt för yrkesmässigt utnyttjande till ingen avdragsrätt alls. De flesta länder tillämpar dock en beskattning som ligger någonstans däremellan, ofta som i Sverige genom någon form av schablon. Frågan är för närvarande under beredning inom EU. I ett förslag till ett nytt direktiv föreslår kommissionen detaljerade regler om avdragsrätt avseende bl.a. utgifter för bilar.

Mot bakgrund av den beredning som pågår inom EU är det för närvarande inte aktuellt att utreda det svenska systemet. När beslut väl är fattat inom EU kommer Finansdepartementet att göra en översyn av den svenska beskattningen för att undersöka i vilken utsträckning de svenska reglerna bör förändras.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.