Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

möjligheter att läsa upp betyg

Skriftlig fråga 2001/02:524 av Gunnarsson, Rolf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-16
Anmäld
2002-01-22
Besvarad
2002-01-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 januari

Fråga 2001/02:524

 av Rolf Gunnarsson (m) till utbildningsminister Thomas Östros om möjligheter att läsa upp betyg

Det kommer många frågor kring möjligheterna att läsa upp sina betyg. Jag ska i min fråga ta upp ett konkret problem, som jag önskar ett svar på.

X är 25 år, gick ut gymnasiet (samhällsvet.) 1995 med medelbetyget 3,8. Han har sedan läst naturvetenskapligt basår på högskolan med medelbetyget 4,5. Oklarheter finns och tycks finnas då det gäller sammanräkningen av de båda betygen. Om nu personen i fråga har bestämt sig för att läsa upp sina betyg från gymnasiets samhällsvetenskapliga linje, hur agerar man då? Enligt uppgift finns ej längre platser vid Komvux eller SSV för personer med lägst betyget G eller 3. Var ska då personen studera för att ha möjligheter att förbättra betygen? Den typ av stopp som här tycks finnas - i möjligheterna att läsa upp sina betyg - är hindrande för planerna att studera till olika utbildningar. Kan det vara vettigt, med det system som tycks finnas, att en studerande, redan vid 15-års ålder, ska bestämma inriktning på sina studier och sin yrkesinriktning? Så tycks vara fallet i dag.

Avser statsrådet att ändra rådande förhållanden?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:524 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros

den 23 januari

Svar på fråga 2001/02:524 om möjligheter att läsa upp betyg

Utbildningsminister Thomas Östros

Rolf Gunnarsson har frågat mig om möjligheterna att läsa upp sina betyg vid komvux och SSV i de fall man redan erhållit godkänt betyg i ett ämne.

Jag delar Rolf Gunnarssons uppfattning att det inte är rimligt att en 15-årings val av studieinriktning och yrkesinriktning får sådana konsekvenser att det inte är möjligt att i vuxen ålder ändra inriktning. Det är min starka övertygelse att samhället så långt som möjligt ska stödja individen i sitt livslånga och livsvida lärande.

Det finns inte någon lagstadgad rättighet för individen att delta i gymnasial vuxenutbildning. Kommunerna ska erbjuda gymnasial vuxenutbildning och därvid sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Det är kommunerna som har det formella ansvaret för vuxenutbildning och det är också de som bestämmer omfattningen och inriktningen av utbildningen i den egna kommunen.

I förordningen (SFS 1992:403) om kommunal vuxenutbildning finns en prioritetsordning för urval till gymnasial vuxenutbildning, om antalet platser understiger antalet sökande ska de med kortast tidigare utbildning dvs. lägst utbildningsnivå prioriteras. Möjligheten att studera vid komvux på gymnasienivå är en resursfråga där varje kommun själv bestämmer sin dimensionering och resursfördelning.

För utbildning vid Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL), tidigare Statens skolor för vuxna (SSV), gäller samma urvalsprinciper som för kommunal vuxenutbildning. Under senare år har dock alla som sökt till SSV/CFL erhållit plats.

Prioriteringen av dem med kortast utbildning innebär dock inte att det saknas möjligheter för dem med redan godkända betyg. Det är fullt möjligt för alla, oavsett utbildningsnivå, att genomgå särskild prövning och på det sättet höja sina betyg. För detta finns ingen restriktion i gällande förordning förutom för dem som fortfarande är elever i gymnasieskolan. Dessa har inte rätt att samtidigt göra prövningar i komvux.

I det fall som Rolf Gunnarsson refererar till borde möjligheten med särskild prövning vara just en möjlighet eftersom personen i fråga redan har två olika gymnasieinriktningar och i och med det bör ha ett stort mått av studievana. En annan möjlighet är de kurser som vissa kommuner bl.a. Stockholm tillhandahåller kostnadsfritt via Internet. Dessa kurser är kostnadsfria oavsett vilken kommun de studerande bor i.

I det framtida system för vuxnas lärande som riksdagen beslutade om våren 2001 ingår ett uppdrag till kommunerna att bygga upp och utforma en infrastruktur för alla vuxnas lärande. En viktig del i en sådan infrastruktur är just möjligheten att läsa under flexibla former utifrån de behov individen har.

Jag har för ögonblicket inte någon avsikt att ändra på rådande prioriteringsordning. Jag bedömer även att det framledes kommer att vara de med lägst utbildningsnivå som kommer att prioriteras om olika gruppers utbildningsbehov ställs emot varandra.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.