möjligheten att välja skola utanför den egna kommunen
Skriftlig fråga 2003/04:378 av Darvik, Axel (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-12-02
- Inlämnad
- 2003-12-02
- Besvarad
- 2003-12-10
- Svar anmält
- 2003-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 december
Fråga 2003/04:378
av Axel Darvik (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om möjligheten att välja skola utanför den egna kommunenDet är viktigt att främja elevers valfrihet när det gäller utbildning. Att elever, i möjligaste mån, kan välja skola skapar positiv konkurrens mellan skolor och kompletterar utbudet för eleven. I dag är det ofta möjligt att söka till en friskola utanför den egna kommunen. Samma möjlighet finns vanligen inte när det gäller kommunala skolor.
Ett system för ökad valfrihet när det gäller skolval borde tas fram. Valfrihet främjar en positiv tävlan mellan skolor som leder till att kvaliteten stärks. Eleven sätts då också i fokus på ett annat sätt eftersom det är nödvändigt att locka eleverna till den egna skolan. Skolorna måste i högre utsträckning hitta sin profil och arbeta för att utveckla den. Detta är något som skolpersonal ofta upplever som mycket positivt. I en rapport från ESO, Konkurrens bildar skola, framgår det att elever når bättre resultat i skolor som utsätts för konkurrens. Detta oavsett om det är en friskola eller kommunal skola.
Vilka åtgärder kommer utbildningsministern att vidta för att öka elevens möjligheter att välja en skola utanför den egna kommunen?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:378 besvarad av Thomas Östros
den 10 december
Svar på fråga 2003/04:378 om möjligheten att välja skola utanför den egna kommunen
Utbildningsminister Thomas Östros
Axel Darvik har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att öka elevens möjligheter att välja en skola utanför den egna kommunen.
Jag anser att elevers och föräldrars möjligheter till val är viktig. I dag finns det både kommunala grundskolor och fristående skolor som motsvarar grundskolan som profilerar sig genom olika pedagogiska inriktningar. Många elever har möjligheter att välja skolor med olika profiler och eleverna har även möjlighet att välja olika inriktningar inom skolan.
Av skollagen (1985:1100) framgår att vårdnadshavaren har möjlighet att välja en kommunal eller fristående skola, men barnet kan inte alltid garanteras plats i just den valda skolan. När kommunen fördelar elever på olika grundskolor ska den beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn ska tas emot vid en viss skola. Detta ska kommunen göra så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Redan i dag finns möjligheter för elever att gå i en annan kommuns grundskola. Av skollagen framgår att en kommun i sin grundskola även ska ta emot en elev för vars grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att sörja, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. Dessutom framgår att efter önskemål från vårdnadshavaren har en kommun rätt att ta emot en elev från en annan kommun. I båda fallen har kommunen där skolan är belägen rätt till ersättning för elevens utbildning från elevens hemkommun. Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) lämnat förslag till en ny skollag. Kommittén har inte framfört några förslag om ändringar i regelverket i detta avseende och vid remissbehandlingen har inte heller denna fråga lyfts fram.
När det gäller gymnasieskolan har elever som är behöriga att söka ett nationellt program rätt att söka utbildning i hela landet. Finns utbildningen i hemkommunen är däremot rätten att tas in på samma utbildning i en annan kommun mer begränsad och förutsätter att den anordnande kommunen får positivt besked av elevens hemkommun i fråga om att betala interkommunal ersättning. För elever i fristående gymnasieskolor är hemkommunen däremot skyldig att lämna interkommunal ersättning även om utbildningen erbjuds i hemkommunen.
Gymnasiekommittén har i sitt betänkande Åtta vägar till kunskap @ En ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120) utgått från att elevens rätt att få vald utbildning bör stärkas i den framtida gymnasieskolan. Kommittén har bland annat föreslagit att behöriga sökande ges möjlighet att söka utbildning på någon av de föreslagna sektorerna i en annan kommun även om den anordnas av hemkommunen eller samverkansområdet (frisökning).
Sammanfattningsvis anser jag att elevers och föräldrars möjligheter att välja skola är väl tillgodosedda inom nuvarande regelverk för grundskolan. När det gäller gymnasieskolan bereds för närvarande Gymnasiekommitténs förslag i Utbildningsdepartementet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.