möjligheten att välja elleverantör

Skriftlig fråga 1997/98:840 av Goës, Eva (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-06-05
Anmäld
1998-06-08
Besvarad
1998-06-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:840 av Eva Goës (mp) till näringsministern om möjligheten att välja elleverantör

De norska hushållens elpriser, exklusive avgifter och skatter, är nu i genomsnitt 16,1 öre per kWh. I Sverige kostar samma el 25,5 öre per kWh, dvs. nästan 60 % mer. Enligt en beräkning som Statoil gjort betalar en svensk med elvärmd villa varje år 1 900 kr mer för sin el än husägaren på andra sidan gränsen.

Detta tog jag upp i en debatt för drygt en månad sedan i samband med att jag hade en reservation, där jag och Miljöpartiet föreslog att hushållskonsumenter skulle slippa tvånget med elmätare. De små konsumenterna blir slavbundna till sina elproducenter, eftersom det tar år att tjäna in en elmätare och vitsen med avregleringen av elmarknaden var just att få välja el. För min egen del väljer jag grön el, alltså vindkraft.

Sent omsider har m, fp och kd hängt på idén. Centern har inte uttalat sig, men Vänstern röstade på reservationen. Det betyder att det kan bli majoritet för detta förslag.

Min fråga till näringsministern är:

Avser ministern ge förtur till den delen i pågående utredning som berör kravet på elmätare med timmätning för hushållskonsumenter?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:840 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:840 om möjligheten att välja elleverantör
    Näringsminister Anders Sundström

Eva Goës har frågat mig om jag avser att ge förtur till den delen i den pågående utredningen som berör kravet på elmätare med timmätning för hushållskonsumenter.

Eva Goës syftar på den översyn av leveranskoncessionssystemet som regeringen beslutade om den 20 maj 1998 (dir. 1998:37). En särskild utredare skall tillkallas med uppdrag att se över det gällande systemet med leveranskoncessioner för försäljning av el och analysera om systemet bör avskaffas eller i någon form permanentas.

I uppdraget ingår att överväga behovet av fortsatt skydd för elkunder med liten förbrukning och för små elproducenter samt att, om sådana skydd bedöms vara nödvändiga, föreslå lämpliga regleringar. Utredaren skall också behandla vissa frågor med anknytning till koncessionssystemet, däribland utformningen av reglerna för mottagningsplikt av el från små elproducenter, lämpligheten att använda schablonmätning för vissa kundkategorier samt vissa frågor om regleringen av balansansvaret på elmarknaden.

En utgångspunkt för utredaren är att kravet på timvis mätning skall finnas kvar som grundprincip. Utredaren skall dock överväga om kunder med låg elanvändning, dvs. lägenhetskunder och liknande, av rättviseskäl, konkurrensskäl och kostnadsskäl bör undantas från grundprincipen om timvis mätning.

En övergång till schablonavräkning för vissa kunder påverkar flera centrala delar i regleringen av elmarknaden. Det gäller bl.a. systemet med leveranskoncessioner, som är av central betydelse för skyddet av elkunder med liten förbrukning och för den småskaliga elproduktionen. Det gäller också bestämmelserna om balansansvar med systemet för fördelning av det ekonomiska ansvaret för avvikelser mellan tillförsel och uttag av el. Frågan om att tillämpa schablonavräkning för mindre elkunder måste därför sättas in ett sammanhang som omfattar organisationen av hela elmarknaden.

En viktig del i utvärderingen av systemet med leveranskoncessioner är därför att analysera behovet och konsekvenserna av ett sådant undantag från grundprincipen om timvis mätning. Utredaren skall analysera effekterna på elmarknadens funktionssätt, bl.a. såvitt avser konsumenternas ställning, balansansvaret och handeln med el. Ett viktigt krav vid införandet av ett system som inkluderar schablonavräkning skall enligt direktivet vara att en effektiv elanvändning och ett effektivt utnyttjande av elsystemet säkerställs.

Enligt kommittédirektivet skall utredaren senast den 1 november 1999 redovisa sitt arbete och lämna förslag till ny lagstiftning. Mot bakgrund av vad jag redovisat ovan, att frågan om schablonavräkning måste ses i ett större sammanhang, anser jag att det bör vara utredarens sak att bedöma om frågan om kravet på timvis mätning kan hanteras med förtur.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.