Möjlighet att utfärda ordningsbot vid nedskräpning

Skriftlig fråga 2009/10:487 av Carlsson i Hisings Backa, Gunilla (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-02-08
Anmäld
2010-02-09
Besvarad
2010-02-17
Svar anmält
2010-02-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 februari

Fråga

2009/10:487 Möjlighet att utfärda ordningsbot vid nedskräpning

av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

I Göteborg har problemet med nedskräpning ökat år för år. Med ett förändrat beteende där allt fler äter, dricker och umgås utomhus på gräsmattor och i parker följer problem med nedskräpning. Trots satsningar på ökad städning, fler papperskorgar och olika informationskampanjer kvarstår problemet med kastade pizzakartonger, kaffemuggar, engångsgrillar och cigarettfimpar.

Möjligheterna att beivra nedskräpning är i dag mycket begränsade. Miljöbalken slår fast att ”den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned …” ”… döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år”. I realitet är detta en omständlig process varför nedskräpning mycket sällan rapporteras och leder till någon påföljd. Det skulle därför behövas enklare sätt att beivra vanlig nedskräpning. Ett sådant sätt vore att få in nedskräpning i regelverket om ordningsbot. Då skulle polisen lättare kunna ingripa på plats.

Som svar på en skrivelse från Göteborgs stad har Riksåklagaren slagit fast att det krävs en lagändring för att det ska bli möjligt att utfärda en ordningsbot för nedskräpning. Som det är i dag får ordningsbot bara utfärdas för de brott där endast penningböter ingår i straffskalan. Då nedskräpning och allvarligare miljöbrott i dag ryms inom samma lagrum ingår naturligtvis fängelse i straffskalan. Därmed kan inte ordningsbot utfärdas. 

Även om Riksåklagaren inte själv förordar det, konstaterar Riksåklagaren att det är möjligt att ändra lagen och gradindela nedskräpningsbrott och därmed införa en lindrig grad av nedskräpning som endast har penningböter i straffskalan.

Min fråga till justitieministern är därför om hon avser att ta initiativ till en lagändring som möjliggör utfärdande av ordningsbot vid nedskräpning.

Svar på skriftlig fråga 2009/10:487 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren

den 17 februari

Svar på fråga

2009/10:487 Möjlighet att utfärda ordningsbot vid nedskräpning

Miljöminister Andreas Carlgren

Gunilla Carlsson i Hisings Backa har frågat justitieminister Beatrice Ask om hon avser att ta initiativ till en lagändring som gör det möjligt att utfärda ordningsbot vid nedskräpning. Arbetet inom regeringen är fördelat på det sättet att det är jag som ska svara på den frågan.

I miljöbalken finns en straffbestämmelse som innebär att det är förenat med straffansvar att skräpa ned. Motsvarande bestämmelse fanns tidigare i naturvårdslagen. Nedskräpning kan vara av mer eller mindre allvarligt slag och därför finns en vidd i straffskalan som innebär att den som skräpar ned kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

De fall som Gunilla Carlssons i Hisings Backa fråga handlar om är nedskräpning på centrala allmänna platser. Jag håller med om att denna typ av nedskräpning är ett mycket tråkigt inslag i parker och liknande områden och jag anser att det är viktigt att arbeta med attityder kring dessa frågor och inte acceptera ökad nedskräpning. Inom ramen för det arbete som exempelvis Håll Sverige rent bedriver görs olika former av insatser för att påverka människor att inte skräpa ned. Detta är angeläget.

Jag kan konstatera att nedskräpning sedan lång tid är kriminaliserat och förenat med straffansvar. Trots detta sker nedskräpning särskilt på allmänna platser i allt större utsträckning. Jag tycker att det är viktigt att göra någonting åt den här situationen. Gunilla Carlsson i Hisings Backa har menat att ett sätt att motverka nedskräpning skulle kunna vara att göra det möjligt att utfärda ordningsbot för nedskräpning. Jag avser att snarast överväga vilka möjligheter som finns för att på ett effektivt sätt komma till rätta med dessa problem.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.