mobiltelemaster
Skriftlig fråga 2000/01:1697 av Feltzing, Barbro (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-09-17
- Anmäld
- 2001-09-18
- Besvarad
- 2001-09-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 september
Fråga 2000/01:1697
av Barbro Feltzing (mp) till miljöminister Kjell Larsson om mobiltelemasterIntroduktion och utbyggnad av den tredje generationens mobiltelefoni, 3G/UMTS fordrar att en stor mängd nya mobiltelefonmaster sätts upp. Så mycket som fyra gånger fler master än idag beräknas behövas, om inte de olika teleoperatörerna kan enas på samma master. Basstationerna för kommunikation med mobiltelefoner sätts även upp i våra bostadsområden på husväggarna. För att sätta upp en hög mast behövs bygglov från kommunen. Den elektromagnetiska strålningen från en basstation är mindre än den från en mobiltelefon, men strålningen från de basstationer som sitter på masterna bidrar till en ökad strålning i vår omgivning.
Den stora ökningen av antalet master är anmärkningsvärd och följderna av en ökad strålning i samhället är inte utredda. Försiktighetsprincipen bör användas vid uppsättning av fler master. I England har en oberoende kommission tillsatts, den s.k. Stewart-kommissionen, vilken tillsammans med regeringen har gått ut med rekommendationer att inte sätta upp master i närheten av skolor och daghem, då barn drabbas hårdare av strålning än vuxna. I Södertälje vill kommunen sätta upp master för mobiltelefoni med följden att människor har blivit mycket oroliga för vad den ökade strålningen kan innebära.
Min fråga till miljöminister Kjell Larsson är, hur ministern kommer att agera för att människor skall kunna påverka var master sätts upp, med tanke på försiktighetsprincipen?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1697 besvarad av miljöminister Kjell Larsson
Svar på fråga 2000/01:1697 om mobiltelemaster
Miljöminister Kjell Larsson
Barbro Feltzing har frågat mig om hur jag kommer att agera för att människor ska kunna påverka var master sätts upp, med tanke på försiktighetsprincipen.
Barbro Feltzing berör i sin fråga bl.a. strålning från basstationer för mobiltelefoni. Jag anser att det är angeläget att hälso- och miljöeffekter beaktas vid utbyggnaden av mobiltelenätet på samma sätt som gäller många andra verksamheter. I Regeringskansliet bereds med anledning därav frågan om hur Post- och telestyrelsens sektorsansvar ska utformas bl.a. avseende elektromagnetisk strålning inom området för trådlös kommunikation.
Jag tycker att det är viktigt att man hela tiden följer kunskapsläget och vidtar de försiktighetsåtgärder som kan krävas för att förebygga eventuella hälso- och miljöeffekter av olika verksamheter. Jag kan i detta sammanhang nämna att fem svenska myndigheter 1996 gemensamt utfärdade en försiktighetsstrategi gällande extremt lågfrekventa magnetiska fält. Jag vill också nämna att regeringen 1997 gav Rådet för arbetslivsforskning (RALF) i uppdrag att redovisa en forskningsöversikt och utvärdering av såväl svenska som internationella forskningsresultat inom området elöverkänslighet och hälsorisker av elektriska och magnetiska fält. Rådet har i december 2000 redovisat en slutrapport där bl.a. frågor om hälsorisker av elektromagnetiska fält i frekvensområden som används vid mobil telekommunikation behandlas.
Jag vill också erinra om regeringens uppdrag till Boverket beträffande utbyggnad av mobiltelenätet även om uppdraget, mot bakgrund av bl.a. rapporten från RALF, var inriktat på att få belyst vilken inverkan en utbyggnad kan få för främst natur- och kulturvärden. Boverket belyser i sin rapport av uppdraget i maj 2001 bl.a. möjligheterna till samordning för att begränsa antalet master.
Som Barbro Feltzing tar upp i sin fråga så krävs det bygglov för radio- eller telemaster enligt plan- och bygglagen (1987:10). Vid prövningen av om bygglov ska lämnas ingår att, utifrån det aktuella kunskapsläget om hälso- och miljöaspekter m.m., se till att bl.a. master placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte medför fara eller betydande olägenheter för t.ex. grannar. Innan ett ärende avgörs ska de fastighetsägare som berörs av den aktuella byggnadsåtgärden få tillfälle att yttra sig. Det ankommer därefter på byggnadsnämnden att med tillämpning av reglerna i plan- och bygglagen pröva om bygglov ska lämnas. Nämnden ska då göra de avvägningar som behövs och bl.a. beakta konsekvenserna för omgivningen. Berörda grannar har sedan möjlighet att överklaga ett beslut om bygglov.
Plan- och bygglagens regler ger på olika sätt möjligheter för människor att påverka beslut om markanvändningen. Det finns emellertid anledning att vid den av regeringen aviserade översynen av plan- och bygglagen också se över formerna för medborgarinflytandet i olika typer av frågor som prövas enligt lagen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.