mobboffers rättsskydd

Skriftlig fråga 2003/04:1020 av Winbäck, Christer (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-04-01
Inlämnad
2004-04-01
Besvarad
2004-04-07
Svar anmält
2004-04-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 april

Fråga 2003/04:1020

av Christer Winbäck (fp) till justitieminister Thomas Bodström om mobboffers rättsskydd

Nyligen förlorade en 19@årig kvinna en mobbningstvist mot Eskilstuna kommun. Hon hade stämt kommunen för att hon känt sig mobbad under hela sin skoltid. Eskilstuna tingsrätt ansåg inte att det fanns sakliga skäl att tillmötesgå hennes krav på skadestånd. Kvinnan dömdes i stället till att betala kommunens rättegångskostnader på 251 000 kr.

"Uppgifterna om mobbning har varit mycket allmänt hållna och har inte innehållit någon konkret beskrivning av händelser. Det har också framkommit att hon under skoltiden givit uttryck för att hon trivdes i skolan", skriver tingsrätten i sin dom.

BO, barnombudsmannen, föreslår i sin färska årsrapport Älskar, älskar inte att mobbning bör ges en tydlig definition och klassas som brott. BO tycker att personal inom skola- och barnomsorg ska få ett större lagstadgat ansvar för att förhindra brott och att det bör bli lättare för elever som utsatts för mobbning att kräva skadestånd från kommunen.

Med anledning av tingsrättens dom undrar jag hur personer i liknande situation som denna kvinna kommer att våga stämma en kommun i framtiden, om de känt sig kränkta under sin skoltid. En ansökan om skadestånd kan resultera i att man blir ersättningsskyldig för rättegångskostnader vilket innebär en stor, ekonomisk påfrestning för de flesta människor.

Vilka åtgärder avser ministern, med anledning av ovanstående, att vidta för att stärka den enskilda människans rättsställning gentemot stat- och kommun?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1020 besvarad av Thomas Bodström

den 7 april

Svar på fråga 2003/04:1020 om mobboffers rättsskydd

Justitieminister Thomas Bodström

Christer Winbäck har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka den enskilda människans rättsställning gentemot stat och kommun.

Christer Winbäck berör i sin fråga om mobbning bör klassas som brott. Mobbning kan ta sig många olika uttryck. Till stor del är sådana beteenden redan i dag kriminaliserade, bland annat som misshandel, olaga tvång, olaga hot, ofredande och förolämpning.

I mål om skadestånd på grund av brott ges brottsoffret redan ett omfattande rättsligt stöd av samhället. Ett brottsoffer som tillerkänts skadestånd för kränkning behöver normalt inte betala den skadeståndsskyldiges rättegångskostnader. I vissa fall gäller motsvarande också brottsoffer som tillerkänts skadestånd för fysiskt och psykiskt lidande eller för särskilda olägenheter på grund av brott. I mål om skadestånd som inte grundas på ett brott, till exempel ett mål mot staten eller en kommun, gäller som i alla andra typer av tvistemål huvudregeln att den som förlorar processen ska betala den vinnande partens rättegångskostnader. Den som begär skadestånd från staten kan i många fall även vända sig till Justitiekanslern för att, kostnadsfritt, få saken prövad.

Regeringen har de senaste åren gjort en mängd insatser för att stödja skolor och kommuner i arbetet mot våld och kränkningar. De regler som finns rörande skolans ansvar vid situationer då mobbning förekommer har förstärkts och tydliggjorts. Sedan 1998 har vi en lagstiftning som klart slår fast att varje vuxen som arbetar i skolan är skyldig att ingripa och förhindra mobbning, rasistiskt beteende och annan kränkande behandling. I läroplanerna betonas starkt vikten av att arbeta långsiktigt och förebyggande för att motverka kränkande behandling.

En pågående utredning, Skolansvarsutredningen (dir. 2003:114), har fått i uppdrag att föreslå en lagstiftning som främjar lika rättigheter och motverkar diskriminering och annan kränkande behandling inom skolväsendet. Utgångspunkten för utredningen är att det ska finnas skydd mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder samt annan kränkande behandling. Uppdraget ska i nu aktuella delar redovisas senast den 30 april i år.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.