mobbningen i skolan
Skriftlig fråga 2002/03:112 av Adelsohn Liljeroth (m), Lena (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-11-11
- Anmäld
- 2002-11-12
- Besvarad
- 2002-11-20
- Svar anmält
- 2002-11-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:112
av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till utbildningsminister Thomas Östros om mobbningen i skolanMinst 100 000 barn mobbas i dag i våra skolor. Mobbning har förvisso alltid funnits, men förr har vi inte haft så stor kunskap om varför vissa barn mobbas @ och andra inte @ och inte heller hur vi ska kunna förhindra det.
I dag vet vi tack vare forskning mycket mer. Vi vet att klimatet på skolan spelar stor roll, att omgivningens reaktioner är avgörande och vuxnas närvaro.
Därför är det minst sagt med bestörtning vi nu kan ta del av Skolverkets nationella kartläggning som visar att fler elever känner sig mobbade av sina lärare, än av andra elever.
Mobbning handlar om makt, och brist på makt. För elever och föräldrar naturligtvis, men i många fall även för lärare och skolledningar. Men att flytta en lärare, som på olika sätt missbrukar sin ställning och inte uppträder som god pedagog och vuxen förebild, är snudd på omöjligt. Det visar de fall som drivits till Arbetsdomstolen.
Därför är det viktigt att värna friskolornas möjligheter att utvecklas, inte bara för att kunna konkurrera med de kommunala skolorna, utan också för att stimulera dem till förändringar och förbättringar.
Jag vill därför fråga utbildningsministern vad han ämnar göra för att komma åt skolpersonalens mobbning av vissa elever.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:112 besvarad av Thomas Östros
Svar på fråga 2002/03:112 om mobbningen i skolan
Utbildningsminister Thomas Östros
Lena Adelsohn Liljeroth har frågat mig vad jag ämnar göra för att komma åt skolpersonalens mobbning av vissa elever.
I sin fråga hänvisar Lena Adelsohn Liljeroth till Statens skolverks attitydundersökning där 4 % av eleverna sade att de kände sig mobbade eller trakasserade av andra elever och 6 % av någon lärare. De som kände sig mobbade av lärare uppgav dock att de i lägre grad kände sig rädda, oroliga eller otrygga i skolan än de som blev mobbade av elever.
Skolverket har också nyligen redovisat ett regeringsuppdrag om att kartlägga förekomsten av rasism, etnisk diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning i skolan. Där uppger 6 % att de känt sig illa behandlade av elever, 4 % att de blivit illa behandlade av lärare och 1,3 % av annan vuxen på skolan. Missnöjet med de vuxnas agerande ökar ju högre upp i skolåldern man kommer. I något högre grad är det flickor och elever med utländsk bakgrund som upplever sig mest utsatta.
Det är helt oacceptabelt att elever blir utsatta för kränkande behandling av lärare, annan personal eller elever i skolan. Alla barn har rätt att känna trygghet och studiero. Rektor har som arbetsledare ett stort ansvar för att personalen på skolan arbetar enligt de värderingar som uttrycks i läroplanen. Regeringen har redan tidigare givit Skolverket i uppdrag att ansvara för att rektorsutbildning och kompetensutveckling för rektorer om värdegrundsfrågor genomförs. Målet är att ge ökad reflexion och medvetenhet om ansvaret att som ledare hävda de grundläggande värdena.
Det är av största vikt att elever känner förtroende för och tillit till dem som arbetar i skolan. På skolor med hög vuxentäthet upplever fler elever trivsel och färre kränkningar förekommer. Efter initiativ av regeringen tillförs landets skolor nu 15 000 lärare och andra specialister under fem år. Därmed kommer chanserna att upptäcka och motverka trakasserier att öka. Det senaste året är det första på många år, då vi sett en ökning av lärartätheten.
Eleverna är beroende av de vuxna och de måste bemöta eleverna på ett sätt som inger förtroende. Etiska diskussioner i skolan måste prioriteras. Kartläggningen visar, att på skolor där kontakten mellan elever och personal är god är även förekomsten av kränkande handlingar låg. Möjligheten att skapa ett gott socialt klimat påverkas av hur personalen på skolorna samverkar med varandra. Personalen i skolan har ett uppdrag att gestalta och förmedla de grundläggande värden som finns omnämnda i läroplanerna.
En mängd insatser har initierats av regeringen de senaste åren, förutom värdegrundsprojektet och inrättandet av två värdegrundscentrum genomförs sedan cirka ett år Tillsammanskampanjen mot mobbning. Skolverket har i uppdrag att ge kommuner och skolor fördjupad kunskap om sambandet mellan lärande, värdegrund och hälsa, utbildning för kommunala resurspersoner i jämställdhet samt insatser för att stärka flickors självförtroende.
De framgångsfaktorer som flera stora undersökningar pekat på när det gäller skolresultaten, är i mångt och mycket desamma som de betydelsefulla faktorer som kartläggningen lyfter fram, till exempel samsyn och samverkan i arbetslaget, gemensamma regler, målmedvetet förebyggande arbete och bra alarmsystem. Denna mandatperiod inleder regeringen ett stort, systematiskt kvalitetsprogram för skolan. Den nya skolutvecklingsmyndigheten kommer som sitt första och största uppdrag att arbeta mot segregationen i skolan.
Ett medvetet arbete mot kränkningar ger ökad trygghet och trivsel. Det hjälper alltså att bete sig planmässigt och organiserat och att veta vilka mål man ska nå. De flesta skolor har numera handlingsprogram mot kränkande behandling. Skolverket tar nu på regeringens uppdrag fram vilka av handlingsprogrammen som är effektiva, för att sedan kunna ge dem spridning över hela landet. Vi bereder också frågan om ett förbud mot diskriminering och sexuella trakasserier i skolan. Det gäller nu att gå från ord till handling och arbeta med normer och värderingar.
Lärarorganisationerna har tagit fram etiska riktlinjer för lärare, dessa är en bra början för ett fortsatt arbete med att förankra dem i handling i skolans vardag. All personal i skolan har ett ansvar att, utifrån vars och ens funktion och kompetens, delta i arbetet med att skapa en skola för lärande och trygghet. Det är viktigt att kunskap och erfarenhet från olika personalkategorier och elever i skolan bidrar till att så många perspektiv som möjligt bildar underlag för insatser och beslut.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.