mobbning
Skriftlig fråga 2000/01:342 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-12-04
- Anmäld
- 2000-12-12
- Besvarad
- 2000-12-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:342
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om mobbning"Det är inte tillåtet att som en ren bestraffning flytta en elev som uppfattas som besvärlig till en annan skola. Däremot kan det i undantagsfall ske om man anser att det endast i en annan skola finns möjligheter att ge det stöd som eleven behöver", menar skolministern i ett pressmeddelande.
Problemet i dag är att skolan inte sällan flyttar på det barn som utsätts för mobbning, i stället för på dem som ger sig på andra, när problemen är så allvarliga att en omflyttning blivit nödvändig. Detta sänder helt fel signaler om på vems sida vuxenvärlden egentligen står. Innebörden blir att skolan upplevs ta ställning för förövaren, inte för den utsatte. Det är inte acceptabelt.
Skolan ska inte flytta elever i straffande syfte, som skolministern tror, utan för att det kan vara nödvändigt för att hantera en krissituation för ett mobbat barn.
Skolministern konstaterar också att "det inte är tillåtet att avstänga en elev i grundskolan från undervisningen".
Däremot måste skolan ges möjligheter att stänga av elever som t.ex. begår våldsbrott mot andra. Återigen gömmer sig skolministern bakom lagar och förordningar i stället för att ta ställning och ge skolan förbättrade möjligheter att ingripa mot mobbning och skolvåld.
Vad avser skolministern göra för att förtydliga och utöka skolans möjligheter att stänga av elever som utsätter andra för våldsbrott och mobbning?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:342 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 13 december
Svar på fråga 2000/01:342 om mobbning
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Sten Tolgfors har frågat mig om vad jag avser att göra för att förtydliga och utöka skolans möjligheter att stänga av elever som utsätter andra för våldsbrott och mobbning.
För elever inom grundskolan är avstängning från undervisning inte tillåten. För de äldre eleverna i gymnasieskolan kan avstängning från undervisningen ske under högst två veckor eller förvisning från gymnasieskolan under högst tre terminer. Jag står fast vid min bedömning att det inte är tillåtet, att som en ren bestraffning flytta en elev som uppfattas som besvärlig till en annan skola. Det kan däremot ske i undantagsfall om man anser att det endast i en annan skola finns möjligheter att ge det stöd som eleven behöver.
Att arbeta mot mobbning på en skola är ett långsiktigt och ständigt pågående arbete. Det måste vara ett förebyggande arbete som innehåller allt från skolans organisation, diskussion om värdegrundsfrågor, regler för hur man ska uppträda mot varandra till vilket ansvar man har både att inte själv kränka andra och att ingripa när man ser att någon blir kränkt.
Skolan måste ha beredskap för att hantera en mobbning när den uppstår. Tonvikten måste ligga på att stoppa mobbningen och det är av största vikt att man aldrig lägger ansvaret för det som inträffat på den som blir mobbad. För att förändra en mobbningssituation krävs att den som mobbar får hjälp med att ta ansvar för sina handlingar.
Att bara föreslå lösningar som innebär bestraffningar är inte konstruktivt. Vår syn på barn har förändrats och FN:s barnkonvention säger att vi alltid ska utgå från barnets bästa. Att använda sin makt för att bestraffa någon är det mönster som mobbaren använder. Skolan ska inte handla på samma sätt. Uppgiften för skolan är att ge eleverna hjälp att ta ansvar för sina handlingar och visa hur man kan hantera konflikter. Skolans och rektorns ansvar att aktivt motverka mobbning är tydligt fastlagt i skollagstiftningen. Under min tid som skolminister har en rad initiativ tagits i syfte att förbättra elevens rätt till en skolmiljö fri från kränkande behandling och mobbning. Dessa insatser har redovisats i ett flertal fråge- och interpellationssvar den senaste tiden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.