mobbning på fängelser
Skriftlig fråga 2000/01:846 av Lundberg, Inger (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-07
- Anmäld
- 2001-03-13
- Besvarad
- 2001-03-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:846
av Inger Lundberg (s) till justitieminister Thomas Bodström om mobbning på fängelserUtbildningsutskottet hade under gårdagen en mycket värdefull utskottsutfrågning om mobbning med särskilt fokus på skolelever. Vid utfrågningen uppmärksammades genom bl.a. professor Björn Eriksson vid Örebro universitet den mycket allvarliga situationen på fängelserna. Problemet är väl känt och har i sin yttersta förlängning lett till att ett antal personer, som samhället har ett ansvar för, mördats.
Att motverka mobbning på fängelser är ingen enkel uppgift. Här möts människor mot sin vilja i en miljö, där stora frustrationer och motsättningar spelar en viktig roll i vardagen. T.ex. de samband mellan mobbare i skolan och senare kriminalitet, som påvisats i olika studier visar också att många, som döms för allvarliga brott har svårigheter att känna den empati, som är den bästa försäkringen mot mobbning. Framgångsrika insatser för att motverka mobbning kräver både insikt om risker i olika grupperingar på fängelserna, men också vilja att utveckla den enskildes möjlighet att känna empati och förståelse för andras lidande.
Jag vill därför fråga justitieministern vilka åtgärder han har för avsikt att vidta för att förebygga mobbning på fängelserna.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:846 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2000/01:846 om mobbning på fängelser
Justitieminister Thomas Bodström
Inger Lundberg har frågat mig vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta för att förebygga mobbning på fängelserna.
Jag delar helt den uppfattning som kommer till uttryck i Inger Lundbergs fråga, nämligen att mobbning är ett allvarligt problem var den än förekommer.
På fängelserna kan mobbning förekomma som en följd av olämpliga konstellationer eller gängbildningar. Särskilt allvarligt @ och kanske ännu värre än traditionell mobbning @ är den behandling som personer som dömts för en viss typ av brott eller som har skvallrat på en medgärningsman kan utsättas för. Det kan handla om utfrysning men även i vissa fall om hot och våld.
Precis som Inger Lundberg påpekar finns det faktorer som gör det svårt att motverka mobbning på fängelser. Det finns emellertid också förhållanden som gör det enklare än i andra sammanhang. Kriminalvården kan t.ex. placera de intagna på anstalter efter vissa principer, s.k. differentiering, skapa enheter av lagom storlek, s.k. sektionering, göra omflyttningar under pågående verkställighet och även vidta olika disciplinära åtgärder. Som en hjälp i kriminalvårdens kamp mot bl.a. kriminella gängbildningar på anstalterna arbetar vi inom Justitiedepartementet med en lagrådsremiss om utökade möjligheter för kriminalvården att registrera olika uppgifter om de intagna. Det kan förhindra att vissa intagna t.ex. placeras på samma anstalt eller får permission samtidigt.
En viktig del i kampen mot mobbning, vilket också Inger Lundberg är inne på, är självfallet att påverka den enskilde individens inställning till sig själv och sina medmänniskor. Inom kriminalvården arbetar man med att ta fram nationella program som är vetenskapligt beprövade. I dessa ingår regelmässigt moralfrågor och frågor om sambandet mellan tanke, känsla och handling. Programmens primära syfte är att förebygga fortsatt brottslighet, men den påverkan de har på de intagna leder också till positiva effekter på anstaltsklimatet i allmänhet.
Avslutningsvis vill jag säga att när det gäller att bekämpa mobbning på fängelserna, liksom i så många andra frågor på kriminalvårdens område, är personalens kompetens och engagemang av central betydelse. Personalen måste uppmärksamma och ta på allvar när en intagen blir utsatt för mobbning. Framför allt de som arbetar i nära kontakt med de intagna måste också ha kunskap och erfarenhet för att kunna hantera de problem som kan uppstå i sådana situationer. Regeringen har i budgetpropositionen och i andra sammanhang tryckt på behovet av kompetensutveckling för kriminalvårdens personal.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.