mobbning i skolan
Skriftlig fråga 2004/05:1905 av Wälivaara, Erling (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-06-17
- Inlämnad
- 2005-06-17
- Besvarad
- 2005-07-01
- Svar anmält
- 2005-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 juni
Fråga 2004/05:1905
av Erling Wälivaara (kd) till statsrådet Ibrahim Baylan om mobbning i skolanPå initiativ från Kristdemokraterna startade statsrådet Ingegerd Wärnersson år 2001 en kampanj mot mobbning i skolan. Kampanjen fick namnet Tillsammans mot mobbning.
Kampanjen har pågått under några år. Gjorda utvärderingar pekade på positiva resultat. Skolorna tog i ett tidigt skede tag i frågan och mobbningarna minskade.
Den senaste tiden har skakat oss alla. En trettonårig pojke på en skola i Lerum orkar inte fortsätta att leva för att han blir mobbad i skolan. En ung flicka blir våldtagen på en toalett i skolan och tar sitt liv. Vad är det som händer i skolvärlden? Vad är det som händer i samhället?
Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med problemet?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1905 besvarad av Ibrahim Baylan
den 1 juli
Svar på fråga 2005/06:1905 om mobbning i skolan
Statsrådet Ibrahim Baylan
Erling Wälivaara har frågat vad jag avser att göra för att komma till rätta med mobbning i skolan.
Barns psykiska hälsa och trygghet är en angelägen fråga för alla vuxna. Låt mig börja med att slå fast att ingen elev ska behöva vara rädd för att vistas i skolan. Vuxna får aldrig abdikera från sitt ansvar. Om kränkande behandling ändå förekommer krävs snabba och tydliga insatser, i första hand för att skydda de som är utsatta. Demokrati- och värdegrundsuppdraget är tillsammans med kunskapsuppdraget fundamentet för all verksamhet i skolan.
Regeringen har därför nyligen lämnat en lagrådsremiss med förslag till ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling inom skolan med mera. Lagen ska främja lika rättigheter och motverka alla former av kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder i skolan. Tillsyn över att lagen följs ska ske av Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen och Statens skolverk. Avsikten är att det inom Skolverket ska inrättas ett barn- och elevombud. Ansvariga för verksamheter kan bli skyldiga att betala skadestånd om de inte följer lagens förpliktelser. En proposition kommer att presenteras för riksdagen under hösten 2005.
Myndigheten för skolutveckling har 2003 redovisat ett regeringsuppdrag om att lyfta fram exempel på handlingsprogram och arbetssätt mot kränkande behandling. I stödmaterialet Olikas lika värde identifieras viktiga framgångsfaktorer som enligt forskning och utvärderingar motverkar kränkande behandling och stärker arbetet med att skapa en god social miljö. Materialet ger också stöd till skolorna med att granska, utvärdera och förbättra sitt arbete. Ett antal konkreta hållpunkter som ett handlingsprogram bör innehålla har tagits fram.
Ett annat viktigt stöd i skolornas arbete mot kränkande behandling är Statens skolverks allmänna råd för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling (SKOLFS 2004:19). Råden gäller från den 1 juli 2004 och är ett verktyg för skolornas arbete samt ett underlag vid Skolverkets inspektioner.
Antalet lärare och andra specialister har också betydelse för ett framgångsrikt arbete mot kränkande behandling i skolan. Satsningen på personalförstärkning i skola och fritidshem fortsätter som ett särskilt statsbidrag med syftet att anställa 15 000 nya lärare och andra specialister i skolan.
Skolverkets senaste attitydundersökning, från 2003, visar att de olika insatserna haft betydelse och att andelen elever som tycker att mobbning är ett stort problem på skolan har minskat något i jämförelse med tidigare undersökningar. Det är också fler elever som tycker att skolan gör mer för att förhindra mobbning och annan kränkande behandling. Relationen mellan lärare och elever har utvecklats positivt under den tioårsperiod som attitydundersökningarna omfattar. Fler elever tycker att det är lättare att vända sig till sina lärare i en problemsituation i dag än för tio år sedan. Detta betyder dock inte att vi kan slå oss till ro utan det finns behov av ytterligare insatser.
En väl fungerande elevvård och skolhälsovård är betydelsefullt för att skolan ska kunna fullgöra sitt uppdrag. I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14) gör regeringen bedömningen att skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser bör ses som ett eget verksamhetsområde benämnt elevhälsa. Elevhälsoarbetet bör både vara en del av skolans lärandeuppdrag och för arbetet med en god hälsa. Bestämmelser om en samlad elevhälsa kommer att presenteras i förslaget till en ny skollag. Arbetet med detta pågår inom Utbildnings- och kulturdepartementet och avsikten är att en proposition ska läggas fram för riksdagen under 2005.
Regeringen har under våren 2005 tillsatt en utredare med uppdrag att analysera ungdomars livssituation utifrån stress och dess konsekvenser för den psykiska hälsan (dir. 2005:61). Utredaren ska analysera samhällets stöd till dem som drabbats av psykisk ohälsa och identifiera områden av särskild vikt för ungdomars psykiska hälsa som kan behöva utvecklas och stärkas. Uppdraget ska redovisas i maj 2006.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.