mjukvarupatent

Skriftlig fråga 2004/05:937 av Hamilton, Carl B (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2005-02-11
Anmäld
2005-02-14
Besvarad
2005-02-25
Svar anmält
2005-03-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 februari

Fråga 2004/05:937

av Carl B Hamilton (fp) till justitieminister Thomas Bodström om mjukvarupatent

Frågan om patent på datorrelaterade uppfinningar, även kallat mjukvarupatent, har två gånger varit uppe som A-punkt på dagordningen för jordbruksrådet (den 20 december och den 24 januari). Båda gångerna har den tagits bort på initiativ av Polen.

Frågan om patent på datorrelaterade uppfinningar är kontroversiell och komplicerad, och samtidigt mycket viktig. Därför är det oroande att den behandlas på ett så här otillfredsställande sätt i ministerrådet, det riskerar att leda till ett beslut med ett flertal brister som senare kan leda till problem. Det är av yttersta vikt att denna fråga behandlas noggrant och seriöst i EU:s ministerråd, det vore rimligt att ta upp frågan som en B-punkt i konkurrenskraftsrådet.

Med anledning av detta vill jag fråga vad statsrådet avser att göra för att frågan om patent på datorrelaterade uppfinningar ska behandlas snarast och på ett genomarbetat sätt i EU:s ministerråd.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:937 besvarad av Thomas Bodström

den 25 februari

Svar på fråga 2004/05:937 om mjukvarupatent

Justitieminister Thomas Bodström

Carl B Hamilton har med anledning av de pågående EU-förhandlingarna om direktivet om patent på datorrelaterade uppfinningar frågat mig vad jag avser att göra för att denna fråga ska behandlas snarast och på ett genomarbetat sätt i EU:s ministerråd.

Efter en första behandling av förslaget i rådet under år 2002 antog rådet en allmän inriktning i november samma år. I september 2003 avgav Europaparlamentet ett yttrande efter sin första läsning av förslaget. Detta avvek på en rad punkter från rådets allmänna inriktning. Frågan togs därefter återigen upp av rådet som, efter behandling av Europaparlamentets yttrande, i maj 2004 antog en politisk överenskommelse om en gemensam ståndpunkt. Direktivförslaget enligt den politiska överenskommelsen var under hösten föremål för språkgranskning. Eftersom det fanns en politisk överenskommelse fördes frågan, så snart som språkgranskningen var klar, upp som en så kallad A-punkt på dagordningen för jordbruks- och fiskerådet den 21 december 2004. Den ströks emellertid på ett sent stadium därför att Polen anmälde att man behövde mer tid för att upprätta en deklaration som man önskade foga till protokollet.

Frågan har alltså varit föremål för omfattande diskussioner och ingående utredning under ett stort antal möten inom ramen för rådets arbete innan rådet träffade den politiska överenskommelsen om förslaget. I anslutning till detta arbete har frågan också varit föremål för en omfattande beredning inom Regeringskansliet. Berörda organisationer, företag, föreningar och myndigheter har bland annat fått tillfälle att komma in med skriftliga synpunkter och det har även ordnats ett samrådsmöte dit olika intresseföreträdare bjudits in.

Polen har nu lämnat sin deklaration och det finns alltså i och för sig inte längre något hinder mot att rådet formaliserar den politiska överenskommelsen från i våras i en gemensam ståndpunkt. Under den tid som gått har emellertid frågan tagits upp på nytt i Europarlamentet.

Det resulterade i att Europaparlamentets talman i förra veckan begärde att kommissionen skulle underställa det nya parlamentet förslaget på nytt för en ny första läsning. Som grund har talmannen åberopat en bestämmelse i parlamentets arbetsordning som tillhandahåller denna möjlighet om ett val till parlamentet har hållits sedan den första läsningen avslutades. Hur kommissionen kommer att bemöta denna begäran är i dagsläget oklart.

Frågan om den fortsatta hanteringen av direktivförslaget är därför föremål för fortsatt beredning inom Regeringskansliet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.