Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

missvisande statistik vad avser gruppvåldtäkter

Skriftlig fråga 1999/2000:1189 av Larsson, Ewa (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-07-04
Besvarad
2000-07-27
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 juli

Fråga 1999/2000:1189

 av Ewa Larsson (mp) till justitieminister Laila Freivalds om missvisande statistik vad avser gruppvåldtäkter

Att ljuga med statistik tillhör journalistikens vardag. För lagstiftare gäller dock att se bakom sensationsrubrikerna. En viktig förutsättning är dock att de av samhället tillsatta organen har redskap att ge en så nyanserad bild som möjligt. När det gäller Brottsförebyggande rådets specialgranskning av gruppvåldtäkter i landet visade deras undersökning att antalet gruppvåldtäkter inte ökat. De hade då granskat anmälningar med två eller flera gärningsmän registrerade som misstänkta, vilket i sin tur kräver att den våldtagna kvinnan ska kunna peka ut och namnge männen. Även en lekman kan förstå att en våldtagen kvinna svårligen kan peka ut och ange de som anfallit henne. Men BRÅ har inget annat tillvägagångssätt att tillgå. De har ej tillgång till anmälningarna och det finns inget i statistiken som heter gruppvåldtäkt.

Därför behöver brottskodssystemet ändras och utvidgas.

Om BRÅ hade valt att presentera den beskrivning av brottet som våldtagna kvinnor i Stockholms län lämnat till polisen så hade materialet visat att antalet gruppvåldtäkter ökat dramatiskt från nio stycken 1995 till 35 stycken 1999. Genomsnittsåldern i Stockholms län på både offer och gärningsman är 20 år och två tredjedelar är rena överfall.

Om samhället ska kunna sätta in rätt åtgärder krävs sanningsenlig statistik.

Avser ansvarig minister verka för att en ändring görs av brottskodssystemet så att statistiken vad avser gruppvåldtäkter kommer att överensstämma med verkligheten?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1189 besvarad av justitieminister Laila Freivalds

den 27 juli

Svar på fråga 1999/2000:1189 om missvisande statistik vad avser gruppvåldtäkter

Justitieminister Laila Freivalds

Ewa Larsson har frågat mig om jag avser att verka för en ändring av brottskodningssystemet avseende gruppvåldtäkt.

Inledningsvis vill jag slå fast att det är Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som ansvarar för den officiella kriminalstatistiken. BRÅ har också den statistiska och kriminologiska kompetensen som krävs för att kunna bearbeta och analysera kriminalstatistiken.

Kriminalstatistiken omfattar endast en del av den brottslighet som sker ute i samhället, eftersom alla brott inte kommer till polisens kännedom. Kriminalstatistiken kan aldrig, annat än i undantagsfall, användas för att beskriva den faktiska nivån av en viss typ av brott. Däremot kan statistiken ofta användas som underlag för att tolka den faktiska utvecklingen.

I debatten om huruvida gruppvåldtäkter ökat eller inte har man dels utgått från anmälningar med fler än en skäligen misstänkt person, dels utgått från samtliga anmälningar. Ingen av dessa båda metoder är problemfri när det gäller att tolka den faktiska utvecklingen. Man måste också vara klar över att det, oavsett metod, kan vara stora skillnader i utvecklingen beroende på vilket geografiskt område och vilken tidsperiod man väljer att undersöka.

Vad sedan gäller brottskodningssystemet beslutar BRÅ, i samråd med de myndigheter som lämnar underlag för statistiken till BRÅ, om hur kodningen av brott ska se ut.

Det nuvarande brottskodningssystemet har vissa begränsningar. Det beror bl.a. på den inbyggda motsättningen att polismyndigheterna, som kodar brotten, har intresse av ett enkelt och lätthanterligt system som inte tar för mycket tid från den brottsutredande verksamheten medan bl.a. forskare har intresse av så mycket information som möjligt. Lösningen kan dock bara delvis stå att finna i införandet av nya brottskoder. Vi vet exempelvis att andelen feltolkningar ökar när fler brottskoder införs, något som påverkar statistikens kvalitet. BRÅ har därför varit restriktivt med att införa nya koder.

För att på lite längre sikt införa ett stabilt brottskodningssystem med hög kvalitet har BRÅ tillsammans med representanter för övriga myndigheter inom rättsväsendet tagit fram ett förslag till ett nytt brottskodningssystem. Detta kommer bl.a. att innebära att anmälda gruppvåldtäkter kan urskiljas. Arbetet drivs nu vidare inom Rådet för rättsväsendets informationssystem, RIF-rådet, under BRÅ:s ansvar. Ett nytt system för kodning av brott kräver ett omfattande arbete inte bara för BRÅ, utan i än högre grad för polis- och åklagarväsendet. Det innebär stora förändringar av de system som hanterar informationen hos samtliga rättsväsendets myndigheter, och kommer därför att ta tid att genomföra.

I avvaktan på ett nytt brottskodningssystem kommer dock BRÅ enligt uppgift att se över möjligheterna att införa speciella brottskoder för gruppvåldtäkter. Detta kommer dock inte att innebära att det går att direkt från statistiken dra slutsatser om den verkliga utvecklingen av begångna gruppvåldtäkter. För sådana analyser kommer det även fortsättningsvis att krävas den specialkunskap som bl.a. finns på BRÅ.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.