misstänkta krigsförbrytare
Skriftlig fråga 2004/05:1271 av Granbom, Karin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-03-18
- Inlämnad
- 2005-03-18
- Besvarad
- 2005-03-23
- Svar anmält
- 2005-03-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 mars
Fråga 2004/05:1271
av Karin Granbom (fp) till justitieminister Thomas Bodström om misstänkta krigsförbrytareDet beräknas finnas över 1 000 krigsförbrytare i Sverige. I dagsläget är vårt land en fristad för dem då ytterst få polisanmäls och anmälningarna snabbt läggs ned, bland annat på grund av resursbrist inom polisen. Samarbetet mellan Migrationsverket, polisen och åklagarna inom detta område är obefintligt.
Vad avser ministern att göra för att se till att misstänkta krigsförbrytare i Sverige lagförs?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1271 besvarad av Thomas Bodström
den 23 mars
Svar på fråga 2004/05:1271 om misstänkta krigsförbrytare
Justitieminister Thomas Bodström
Karin Granbom har frågat mig vad jag avser att göra för att se till att misstänkta krigsförbrytare i Sverige lagförs.
Frågan är ställd mot bakgrund av att det den senaste tiden framkommit uppgifter i medierna om att det bland asylsökande i Sverige kan finnas människor som misstänks för krigsförbrytelser.
När en person söker asyl i Sverige och Migrationsverkets handläggare misstänker att den sökande gjort sig skyldig till brott i hemlandet, eller det land varifrån han eller hon begett sig till Sverige ska detta omedelbart anmälas till ledningen. Därefter bestäms om uppgifterna ska anmälas till åklagare. Den asylsökande och dennes ombud eller offentliga biträde ska underrättas om att anmälan gjorts. Krigsförbrytelser är i svensk rätt straffbelagda huvudsakligen genom brottsbalksbestämmelsen om folkrättsbrott. Svensk domstol har behörighet att pröva ett åtal för folkrättsbrott oavsett var i världen det begåtts.
Det finns inte någon möjlighet att av Migrationsverkets statistik utläsa i hur många fall anmälningar om folkrättsbrott som gjorts till Åklagarmyndigheten, men sedan i höstas uppskattar Migrationsverket att ett tjugotal anmälningar varit aktuella. Verket fortsätter att utveckla arbetsmetoder och finna bättre samarbetsformer med Åklagarmyndigheten. Migrationsverket arbetar också sedan några år tillbaka med att öka kunskaperna inom verket när det gäller hur dessa frågor ska beaktas vid asylprövningen. Jag kan också nämna att det inom Regeringskansliet nu bereds ett förslag om en ändring i instruktionen för Migrationsverket som innebär ett uttryckligt krav på att samråd ska ske med Rikspolisstyrelsen vid misstanke om att en asylsökande har begått exempelvis krigsförbrytelser.
När polis eller åklagare får en anmälan om att en person som misstänks för folkrättsbrott befinner sig i landet ska arbetet bedrivas enligt de utredningsrutiner som gäller för all brottslighet. Polismyndigheterna kan i det arbetet få stöd och experthjälp av Rikskriminalpolisens våldsrotel där kompetens finns när det gäller folkrättsbrott.
När det gäller hanteringen av ärenden rörande misstänkta krigsförbrytare pågår samtal mellan Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Migrationsverket om hur ett ökat samarbete och samverkan mellan myndigheterna ska komma till stånd.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att inblandade myndigheter uppmärksammat denna fråga och att man nu på olika sätt arbetar för att öka lagföringen. Jag följer det arbetet och är beredd att vidta åtgärder om myndigheternas egna ansträngningar visar sig vara otillräckliga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.