misshandlade kvinnor som söker uppehållstillstånd
Skriftlig fråga 2003/04:797 av Schyman, Gudrun (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-02-19
- Inlämnad
- 2004-02-19
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-02-26
- Svar anmält
- 2004-03-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 februari
Fråga 2003/04:797
av Gudrun Schyman (v) till statsrådet Barbro Holmberg om misshandlade kvinnor som söker uppehållstillståndMånga kvinnojourer rapporterar om fortsatt stora problem med svenska män som åker utomlands och hämtar hem kvinnor som de sedan utsätter för våld och kränkningar. Många män är väl förtrogna med reglerna om kvalificeringstid, två år, för att få uppehållstillstånd beviljat på grund av (familje-)anknytning, och utnyttjar dem. I ett tidigare frågesvar, 2002/03:251, har dåvarande migrationsminister redogjort för de förändringar i utlänningslagen som skulle ge misshandlade kvinnor ett stärkt rättsligt skydd.
Statsrådet aviserade också att regeringen hade för avsikt att ge Migrationsverket i uppdrag att under våren 2003 göra en utvärdering av effekten av de ändrade lagbestämmelserna. Enligt flera kvinnojourer är skyddet för kvinnorna fortsatt otillräckligt.
Jag vill fråga statsrådet Barbro Holmberg:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta, mot bakgrund av de erfarenheter som nu finns, för att stärka skyddet för de kvinnor som misshandlas och kränks?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:797 besvarad av Barbro Holmberg
den 26 februari
Svar på fråga 2003/04:797 om misshandlade kvinnor som söker uppehållstillstånd
Statsrådet Barbro Holmberg
Gudrun Schyman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka skyddet för de kvinnor som misshandlas och kränks.
Migrationsverket redovisade den 4 juli 2003 på regeringens uppdrag sin redogörelse för praxis i vissa fall rörande uppehållstillstånd på grund av anknytning.
Ändringarna i utlänningslagen av reglerna för uppehållstillstånd på grund av anknytning som infördes 2000 tillkom bland annat för att skydda personer som riskerar att utsättas för, eller har utsatts för, misshandel eller kränkningar i ett förhållande.
I förebyggande syfte har Migrationsverket genom lagstiftningen fått möjlighet att i vissa fall kontrollera referenspersoner i brotts- och belastningsregister. Verket har i sin redogörelse bland annat påpekat att de begränsningar för registerkontroll av referenspersoner som finns i dag utgör en avsevärd begränsning av möjligheterna att hitta referenspersoner som kan utgöra ett hot mot de sökande. För att en sådan kontroll ska kunna göras krävs i dag att det föreligger särskilda skäl. Begränsningen har sin grund i allmänna integritetshänsyn.
Vidare kan, i samma syfte, en ansökan om uppehållstillstånd avslås om det finns särskilda skäl, även om förhållandet framstår som seriöst. Med särskilda skäl avses i det här sammanhanget att det finns en påtaglig risk för att den sökande ska utsättas för våld eller annan kränkning. Migrationsverket uppger i sin redogörelse att man fram till juni 2003 har avslagit ca 50 ärenden på grund av sådana särskilda skäl.
Som skydd för de som redan utsatts för våld eller kränkningar finns bestämmelsen om att fortsatt uppehållstillstånd kan beviljas trots att det tillståndsgrundande förhållandet upphört. Enligt Migrationsverkets redogörelse handläggs årligen mer än 10 000 ansökningar om förlängt uppehållstillstånd inom ramen för uppskjuten invandringsprövning. Bara i ett begränsat antal fall blir det aktuellt att pröva frågan om utvisning på grund av att förhållandet upphört. Andelen avslagsbeslut är ca 1 %. Enligt Migrationsverkets uppskattning har fram till juni 2003 ca 60@70 tillstånd förlängts på grund av att den sökande utsatts för kränkningar. Den vanligaste anledningen till avslag är att den sökande inte gjort sannolikt att hon utsatts för våld eller kränkande handlingar eller att övergreppen inte varit av sådan art att de kunnat ligga till grund för uppehållstillstånd.
Utifrån Migrationsverkets redogörelse drar jag slutsatsen att de nya bestämmelserna har räddat utsatta kvinnor i ett flertal fall. Det är inte möjligt att ha heltäckande bestämmelser på detta område som handlar om människors relationer och möjligheter att leva tillsammans. Kvinnomisshandel måste motverkas på alla sätt. Grundproblemet kan inte lösas inom ramen för utlänningslagstiftningen, men självklart ska lagstiftningen underlätta ett tillfredsställande skydd för kvinnor som riskerar att utsättas för misshandel.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.