Missgynnande av elever på IB-programmet
Skriftlig fråga 2016/17:189 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-21
- Överlämnad
- 2016-10-24
- Anmäld
- 2016-10-25
- Svarsdatum
- 2016-11-02
- Sista svarsdatum
- 2016-11-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Elever som väljer att förkovra sig enligt internationell bildningstradition riskerar att straffas. I det aktuella och orimliga utredningsförslaget (Föreskrifter om ändring i Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:1) om grundläggande behörighet och urval – konsekvensutredning) föreslås att antagningskraven till svenska universitet och högskolor ska höjas väsentligt för elever som har en genomgången IB-utbildning (International Baccalaureate).
Många gånger hör man IB-elever med höga studieambitioner, med en önskan om att förkovra sig ytterligare för att höja sin allmänna nivå i något ämne. Det svenska systemet tenderar dessvärre ibland att uppmuntra till att ”bara läsa det som är nödvändigt till provet”, ett prov som läraren själv utformar, själv bedömer och därefter själv betygsätter utifrån ibland något oprecisa och otydliga kriterier. Med IB:s klara och precisa kunskapskrav och säkra bedömningssystem undviker man dylika situationer.
De högst rankade universiteten i världen, som Oxford och Cambridge, har 38 IB-poäng som gräns för sina mest populära utbildningar. Enligt utredningen ska Sverige kräva 45 poäng, vilket är det maximala en IB-elev kan få. Detta uppnås av ungefär 2 IB-elever av 1 000 per årskull.
Nu är det snabba ryck. Redan den 1 november ska Universitets- och högskolerådet ta ställning till utredningsförslaget. Lärare på dagens IB-program oroas nu. Detta kan vara slutet för IB-programmet i Sverige.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd, Helene Hellmark Knutsson:
Vilka direkta åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av utredningens förslag, som nu enligt lärare på IB-programmet kan leda till att IB kommer att läggas ned i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:189 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Dnr U2016/04543/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:189 av Cecilia Widegren (M) Missgynnande av elever på IB-programmet
Cecilia Widegren har frågat mig vilka direkta åtgärder jag avser att vidta med anledning av Universitets- och högskolerådets remissförslag om värdering av utländska betyg, som enligt lärare på IB-programmet kan leda till att IB kommer att läggas ned i Sverige.
Christer Nylander har den 21 oktober 2016 ställt en fråga till mig om rättvis bedömning för elever som går IB-program. Jag har dessutom den 26 oktober lämnat likalydande svar på frågor från Betty Malmberg respektive Boriana Åberg. Eftersom Cecilia Widegrens fråga i sak inte skiljer sig från de tre föregående blir svaret på också denna fråga detsamma som tidigare.
Universitets- och högskolerådet (UHR) är en självständig myndighet, som med stöd av ett bemyndigande i högskoleförordningen, meddelar föreskrifter om meritvärdering av betyg. I detta ingår att ta ställning till hur betyg från utländsk gymnasial utbildning ska värderas för att i konkurrens med betyg från den svenska gymnasieskolan kunna användas för urval till högskolan.
Gymnasiereformen 2011 innebar bl.a. en ny betygsskala med fler steg än den som användes tidigare. I den reformerade gymnasieskolan har det blivit svårare än tidigare att få högsta betyg.
Utländska betyg har värderats i förhållande till betygsfördelningen i den äldre gymnasieskolan eftersom det tidigare inte har funnits ett tillräckligt stort statistiskt underlag om betygssättningen i den nya gymnasieskolan. Nu finns ett sådant underlag och utifrån det har UHR remitterat ett förslag med syfte att utländska betyg ska värderas i förhållande till aktuell svensk betygsstatistik.
UHR har ett klart och tydligt bemyndigande att meddela föreskrifter om hur bl.a. betyg från utländsk gymnasial utbildning ska värderas. För att skaffa ett underlag inför beslut om ändring av föreskrifterna har UHR skickat ut ett förslag på remiss och jag utgår ifrån att myndigheten kommer att beakta sakliga synpunkter på förslaget. Det är UHR som myndighet som har detta ansvar och jag har inte skäl att misstro myndighetens sätt att genomföra sitt uppdrag. I UHR:s uppdrag ligger självklart att så långt som möjligt se till att olika grupper av sökande till högskolan konkurrerar på likvärdiga villkor och att skapa förutsägbarhet för elever som redan inlett en utbildning vad gäller hur deras betyg kommer att värderas.
Stockholm den 2 november 2016
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.