Missförhållanden på vinstdrivna HVB-hem

Skriftlig fråga 2012/13:562 av Sommestad, Lena (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-06-03
Anmäld
2013-06-04
Besvarad
2013-06-12
Svar anmält
2013-06-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 juni

Fråga

2012/13:562 Missförhållanden på vinstdrivna HVB-hem

av Lena Sommestad (S)

till statsrådet Maria Larsson (KD)

Vårdhemmet Järlebo utanför Uppsala har blivit föremål för hård kritik från Socialstyrelsen, rapporterar Upsala Nya Tidning (UNT). Enligt Socialstyrelsen har bemanningen på Järlebo varit så dålig att något egentligt behandlingsarbete inte har kunnat bedrivas. Personal vittnar om våld, hot och ensamarbete. En behandlingsassistent berättar att ledningen vägrade att sätta in mer personal med hänvisning till att ”det skulle bli för dyrt”. En annan tidigare anställd förklarar att ”allt handlade bara om att tjäna pengar”.

Järlebo ägs av den vinstdrivande Frösundakoncernen. Frösunda Holdco AB, som i sin tur ägs av riskkapitalbolaget Hg Capital Trusts, rapporterade i sin årsredovisning 2011 en ackumulerad vinst på 230 miljoner, enligt UNT.

Missförhållandena på Järlebo är långt ifrån unika. Vid hälften av landets vårdboenden för unga saknar personalen tillräcklig kompetens, enligt Socialstyrelsen. År 2012 hade vart femte HVB-hem så stora brister att Socialstyrelsen krävde åtgärder. Det är inte heller unikt att HVB-hem drivs med ekonomiskt vinstintresse. Redan på 1990-talet skedde en kraftig ökning av privata utförare inom HVB-vården. 1993 var knappt 20 procent av personalen i HVB-vård anställda av en privat huvudman, enligt Stefan Wiklund (Konkurrensens konsekvenser, 2011). I början av 2000-talet var andelen 45 procent. Enligt Wiklund finns ytterst få uppföljningar som skiljer mellan privata och offentliga huvudmän. Inga effektutvärderingar finns av konkurrensens konsekvenser i stort inom HVB-vården.

Jag vill mot bakgrund av ovanstående fråga statsrådet vad regeringen avser att göra för att förhindra att ägare till vinstdrivna HVB-hem som Järlebo gör vinstuttag på bekostnad av kvaliteten i verksamheten.

Svar på skriftlig fråga 2012/13:562 besvarad av Statsrådet Maria Larsson

den 12 juni

Svar på fråga

2012/13:562 Missförhållanden på vinstdrivna HVB-hem

Statsrådet Maria Larsson

Lena Sommestad har frågat mig vad regeringen avser att göra för att förhindra att ägare till vinstdrivna HVB-hem som Järlebo gör vinstuttag på bekostnad av kvaliteten i verksamheten.

Det är alltid lika förfärligt att höra talas om barn som far illa på olika sätt i samhällets vård. När samhället går in och övertar föräldraskapet ställer det stora krav på att detta sker på ett ansvarfullt och professionellt sätt.

Jag kan förstås inte uttala mig om just det exempel som Lena Sommestad tar upp i sin fråga, men kan konstatera hur viktigt det är att missförhållanden vid alla former av HVB uppmärksammas och hanteras.

Den nationella tillsynen är viktig. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att inspektera varje HVB-hem minst två gånger om året varav ett besök ska vara oanmält. Vid den senaste tillsynen av HVB var det något vanligare att offentligt drivna HVB fick krav på åtgärd (17 procent) än att enskilt drivna eller entreprenaddrivna HVB fick det (14 respektive 15 procent). Vi har också gett Socialstyrelsen ett uppdrag att bedriva en försöksverksamhet med tillsynsombud. Dessa uppdrag har nyligen tagits över av den nya Inspektionen för vård och omsorg.

För att få bedriva HVB-hem i enskild regi måste man ha tillstånd. Men tillstånd får bara beviljas om verksamheten uppfyller krav på god kvalitet och säkerhet. Socialstyrelsen ansvarar för tillståndsprövning och verksamheterna regleras av föreskrifter och allmänna råd. Det finns även en anmälningsplikt för alla som arbetar med barn att anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa. Nämnden ska då genast inleda en utredning och göra en skyddsbedömning.

Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs i kommunal eller privat regi. Den som bedriver socialtjänst ansvarar för att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet systematiskt och fortlöpande. Lex Sarah är en del av det systematiska kvalitetsarbetet och innebär en skyldighet för den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten att rapportera missförhållanden och påtaglig risk för missförhållanden. Syftet är att verksamheten ska utvecklas och att missförhållanden ska rättas till.

Kommunerna har ett stort ansvar för att den verksamhet de upphandlar håller god kvalitet och det är viktigt att kommunerna följer upp hur väl verksamheterna svarar mot de krav som ställts i samband med upphandlingen. Även om ett barn har placerats i ett HVB-hem har socialtjänsten ett sammanhållande ansvar för att barnet får god vård och ska bevaka barnets intressen och rättigheter under placeringen. Vare sig privata eller kommunala HVB-hem kan tumma på kvaliteten.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.