Missförhållanden och bristande mänskliga rättigheter i Turkiets fängelser
Skriftlig fråga 2021/22:748 av Amineh Kakabaveh (-)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-13
- Överlämnad
- 2022-01-13
- Anmäld
- 2022-01-14
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
I december 2016 arresterades och fängslades HDP-politikern Aysel Tuğluk på falska grunder för terrorism. Hon har sedan dess drabbats av demens som snabbt förvärrats under hennes fängelsevistelse. Under tiden i fängelset avled hennes mor. Moderns begravning utsattes för angrepp av en organiserad pöbel. Dessa händelser förvärrade Aysel Tuğluks tillstånd. Hennes hälsa är i dag allvarligt hotad. Hon är inspärrad i ett fängelse av F-typ, där de allmänna villkoren är usla och det även förekommer misshandel och tortyr. Trots Aysels tillstånd fastslog Istanbuls forensiska medicinska institut att det antagligen skulle bli problem med medicinsk behandling och annan vård men att hon borde klara av en fortsatt fängelsevistelse. Den 21 december krävde Aysels advokat en ny undersökning. Den 24 december besöktes hon av HDP:s ledare Pervin Buldan, som fann att hennes tillstånd allvarligt förvärrats, att hon inte kunde ta hand om sig själv, hade svår minnesförlust och hade problem med att känna igen människor hon egentligen kände mycket väl.
Det är väl känt att fångarna i dessa fängelser av så kallad F-typ utsätts för en behandling som strider mot mänskliga rättigheter. På senare tid har det rapporterats om allt sämre förhållanden enligt CPT (European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment). Flera fångar har på senare tid hittats döda i sina celler. Det gäller bland andra Vedat Erkmen, Halil Güneş, İlyas Demir, Abdülrezzak Şuyur och Garibe Gezer. Några av dem har varit cancerpatienter som uppenbarligen har fått usel vård, andra har begått självmord. Det är uppenbart att det turkiska rättssystemet uppträder på ett sätt som strider mot mänskliga rättigheter och att det i fängelserna råder förhållanden som även dessa bryter mot mänskliga rättigheter. Detta måste den svenska regeringen ta till sig och förmå EU att göra detsamma.
Det torde i dag också vara väl känt att den turkiska regimen även ute i Europa letar efter flyktingar från Turkiet och beskyller dem för terrorism för att de har bekämpat de verkliga terroristerna IS (Islamiska staten) i Irak och Syrien. Med tanke på de förhållanden jag har beskrivit borde det vara självklart att man är ytterst restriktiv och försiktig med att tillmötesgå den turkiska regimen när den begär att människor ska utlämnas till den. Den turkiska regimen är i sådana så kallade säkerhetsfrågor helt opålitlig.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till utrikesminister Ann Linde:
Vad avser utrikesministern att göra för att förmå EU att öka trycket på den turkiska regimen att frige politiska fångar, HDP:s medlemmar och folkvalda politiker, såsom ledare som Salahettin Demirtaş, Figen Yüksekdağ, Aysel Tuğluk och Diyarbakırs borgmästare Gülten Kisanak, och för att kräva att rättssäkerheten allmänt höjs i Turkiet och särskilt att mänskliga rättigheter respekteras i landets fängelser?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:748 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2021/22:748 av Amineh Kakabaveh (-) Missförhållanden och bristande mänskliga rättigheter i Turkiets fängelser
Amineh Kakabaveh har frågat mig vad jag avser göra för att förmå EU att öka trycket på den turkiska regimen att frige politiska fångar, HDP:s medlemmar och folkvalda politiker, såsom ledare som Salahettin Demirtaş, Figen Yüksekdağ, Aysel Tuğluk och Diyarbakırs borgmästare Gülten Kisanak, och för att kräva att rättssäkerheten allmänt höjs i Turkiet och särskilt att mänskliga rättigheter respekteras i landets fängelser.
Regeringen ser med stort allvar på utvecklingen i Turkiet och bristerna vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, inklusive situationen för folkvalda representanter. Det finns trovärdiga rapporter om bristfälliga förhållanden i turkiska fängelser samt på polisstationer och i häkten, såsom överbeläggning, våld och begränsad tillgång till sjukvård. Turkiet måste respektera folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten. EU har, med stöd av Sverige, framfört detta samt vikten av att rättsstatens principer efterlevs till företrädare för den turkiska regeringen vid flera tillfällen på olika nivåer, inklusive i FN:s säkerhetsråd.
Jag har tidigare redogjort för regeringens syn på bristerna vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, inklusive situationen för folkvalda representanter i svaren på fråga 2020/21:2433 och fråga 2020/21:1766 av Markus Wiechel, fråga 2020/21:2343 av Sara Gille, fråga 2020/21:3223 av Amineh Kakabaveh, interpellation 2021/22:124 av Amineh Kakabaveh samt interpellation 2021/22:181 av Håkan Svenneling.
Stockholm den 26 januari 2022
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.