missförhållanden i de djuretiska nämnderna

Skriftlig fråga 1999/2000:9 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-09-17
Anmäld
1999-09-21
Besvarad
1999-09-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 september

Fråga 1999/2000:9

av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till jordbruksminister Margareta Winberg om missförhållanden i de djuretiska nämnderna

Centrala försöksdjursnämnden (CFN) har nyligen genomfört en kartläggning av de yttre hot som ledamöter av de djurförsöksetiska nämnderna utsätts för. Trots att frågorna endast avsåg de yttre hoten var det många ledamöter som beskrev även hot och trakasserier från andra nämndsledamöter och av CFN.

I ett frågesvar den 7 juli hänvisar jordbruksministern till att CFN tillsammans med Statens jordbruksverk har tagit fram en åtgärdsplan för att ytterligare förstärka djurskyddet på försöksdjursområdet och härigenom kommer förutsättningarna för nämnderna att förbättras. Denna åtgärdsplan tar dock inte upp de missförhållanden som finns enligt undersökningen.

Vilka åtgärder avser jordbruksministern vidta med anledning av ovan nämnda undersökning?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:9 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg

den 22 september

Svar på fråga 1999/2000:9 om missförhållanden i de djuretiska nämnderna

Jordbruksminister Margareta Winberg

Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av att Centrala försöksdjursnämnden (CFN) nyligen genomfört en kartläggning av obehag, trakasserier och hot mot ledamöter i de djurförsöksetiska nämnderna.

I sin gemensamma åtgärdsplan som CFN och Statens jordbruksverk redovisat i skrivelse den 10 maj 1999 till regeringen har myndigheterna redovisat olika insatser inom försöksdjursområdet som man avser att vidta. I skrivelsen har myndigheterna betonat att bl.a. ledamöterna i de djurförsöksetiska nämnderna har en utsatt arbetssituation. Med anledning av detta och på grund av de senaste årens alltmer militanta djurrättsaktiviteter har CFN under sommaren genomfört en kartläggning av djurförsöksetiska nämndernas ledamöter och deras arbete.

I rapporten över kartläggningen har företaget Kundskaparna redovisat hur ledamöterna ser på sina uppdrag. Glädjande nog visar rapporten att nära 9 av 10 ledamöter tycker att nämnduppdraget är ganska eller mycket stimulerande. Av rapporten framgår även att 48 % av ledamöterna upplever obehag, trakasserier och hot på grund av sina uppdrag. Av dessa är det något fler forskare än lekmän. Källan till hoten och trakasserierna varierar. Den vanligaste källan är enligt enkätundersökningen organiserade djurrättsaktivister, detta oavsett vilken kategori man tillhör som nämndledamot. På andra plats kommer dock hot eller trakasserier från andra ledamöter i nämnderna. Både forskare och lekmän upplever dessa interna hot och trakasserier.

Det är med stor oro som jag tar del av de uppgifter om trakasserier och hot som redovisas i rapporten. Detta måste kraftigt fördömas såväl när det sker från ledamöter i nämnderna som från personer utanför nämnderna.

Enligt vad jag erfarit kommer CFN den 30 september att hålla ett seminarium där bl.a. enkätundersökningen kommer att utförligt redovisas av Kundskaparna. Vid seminariet kommer också att diskuteras de åtgärder som CFN kan komma att vidta. Jag har också fått besked att tjänstemän från mitt departement kommer att inbjudas att närvara vid seminariet. Härigenom har jag möjligheter att följa utvecklingen.

Jag förutsätter att CFN noga analyserar resultaten av enkäten och ser över vilka åtgärder som kan vara nödvändiga att vidta.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.