Missbruket av ersättningssystemen bland oseriösa företag
Skriftlig fråga 2015/16:3 av Mats Persson (FP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-09-16
- Överlämnad
- 2015-09-16
- Anmäld
- 2015-09-17
- Sista svarsdatum
- 2015-09-23
- Svarsdatum
- 2015-09-24
- Besvarad
- 2015-09-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
År 2008 infördes en lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Lagen innebär att statliga myndigheter har en plikt att informera varandra om misstänkt fusk bland privatpersoner när det gäller bidrag och ersättningar.
Lagstiftningen omfattar emellertid inte juridiska personer, vilket betyder att myndigheter som misstänker att oseriösa företag missbrukar ersättningssystem inte får lämna över information till andra myndigheter.
Den organiserade brottsligheten förändras hela tiden. Myndigheter larmar nu om att människor kringgår lagstiftningen genom att använda sig av juridiska personer som bas för fusk med bidrag och ersättningar från det offentliga.
I våras presenterade Brottsförebyggande rådet rapporten Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet. Rapporten visar hur gärningspersoner får bidrag från välfärdssystemet med hjälp av felaktiga intyg. Det kan handla om personer som lämnar in felaktiga arbetsgivarintyg som visar både längre anställningstid och högre lön än i verkligheten. Intygen används exempelvis för att felaktigt få hög a-kassa, föräldrapenning eller sjukpenning. Det kan också handla om manipulation av arbetsgivarintyg, läkarintyg, identitetshandlingar och tidrapporter inom assistans, där de felaktiga intygen kan vara förfalskade, manipulerade eller skrivna i samförstånd med intygsgivaren. Detta uppmärksammandes också i en artikel i Dagens Nyheter (den 7 september 2015) där myndigheter berättar om problematiken.
En viktig del i att bekämpa denna brottslighet är att myndigheter har möjlighet att hämta uppgifter om inkomst och arbetsgivare från varandra. Dagens sekretessregler står i vägen för detta och måste därför bekämpas.
Att den organiserade brottsligheten kringgår och skor sig på välfärdssystemen är en mycket oroväckande utveckling. Det handlar inte enbart om att staten går miste om skatteinkomster, utan om att vårt samhällskontrakt utmanas. Den svenska välfärdsstaten bygger på ett samhällskontrakt mellan människor och mellan generationer där viljan att bidra är beroende av att människor upplever att pengarna används på rätt sätt.
Mot denna bakgrund frågar jag justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Kommer ministern att vidta några åtgärder för att få stopp på missbruket av ersättningssystemen bland oseriösa företag, och i sådana fall vilka åtgärder kommer han att vidta?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:3 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dnr Ju2015/06891/POL | ||
Justitiedepartementet |
Justitie- och migrationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:3 av Mats Persson (FP) Missbruket av ersättningssystemen bland oseriösa företag
Mats Persson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att få stopp på missbruket av ersättningssystemen bland oseriösa företag, och i sådana fall vilka.
Grunden för en modern välfärdsstat som Sverige är ett samhälle som lägger stor vikt vid att välfärden ska komma alla till del. För att välfärdens skattefinansierade eller skattesubventionerade system ska uppfattas som trovärdiga och rättvisa krävs att de bidrag och förmåner som transfereras genom systemen kommer rätt personer eller rätt företag till del. Missbruk och överutnyttjande gör inte bara att systemen riskerar att tappa i legitimitet utan orsakar också betydande ekonomiska förluster för det allmänna.
När reformer i välfärdssektorn genomförts har det visat sig att det saknats tillräckliga kontroll- och tillsynsmekanismer för att stävja missbruk av systemen. Det har av allt att döma bidragit till en ökad utsatthet för Sverige som välfärdsstat och till att i en allt högre grad organiserad och systematisk kriminalitet kan kopplas till oseriösa företag där företaget används som ett brottsverktyg för att oriktigt tillskansa sig medel från det allmänna.
Redan i våras aviserade jag därför en utredning för att komma till rätta med det organiserade och systematiska fusket mot välfärdssystemen, bl.a. assistansersättning och lönegaranti. Behovet av ett ändamålsenligt informationsutbyte, som Mats Persson särskilt lyfter fram, konstaterades tidigt.
Regeringen har därför i dag tillsatt en utredning om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden. I uppdraget ingår bl.a. att kartlägga den ekonomiska brottslighet som i organiserade och systematiska former begås mot välfärdssystemen och andra närliggande skattefinansierade eller skattesubventionerade system, t.ex. rut och rot. I uppdraget ingår att föreslå åtgärder som stärker möjligheterna att förebygga och förhindra organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden. Utredaren ska identifiera riskfaktorer i de mest utsatta systemens regelverk, organisation, rutiner och faktiska tillämpning. I uppdraget ingår också att se över de system och rutiner för uppföljning och kontroll som finns hos brottsutsatta myndigheter och bedöma om dessa är ändamålsenliga och väl avvägda. Det ingår även i uppdraget att följa upp och utvärdera informationsutbytet mellan brottsutsatta eller på annat sätt berörda myndigheter och vid behov föreslå förändringar.
Uppdraget ska redovisas senast den 2 maj 2017.
Stockholm den 24 september 2015
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.