Till innehåll på sidan

Minskning av köttproduktionens utsläpp

Skriftlig fråga 2015/16:771 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-02-09
Överlämnad
2016-02-10
Anmäld
2016-02-11
Svarsdatum
2016-02-17
Sista svarsdatum
2016-02-17
Besvarad
2016-02-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Landsbygdsministern har i Sveriges Radio den 8 februari 2016 uttalat sig om köttkonsumtionen och dess klimatpåverkan. Det är förvisso förvånande att ministern inte känner till att köttkonsumtionen i Sverige har ökat, men jag delar ändå landsbygdsministerns åsikt att exempelvis en köttskatt inte vore en bra idé. När det gäller svensk köttproduktion behöver bilden nyanseras.

Det är sant att köttproduktionen globalt bidrar till utsläppen av klimatgaser. Men det innebär inte automatiskt att svensk köttproduktion är dålig eller bör minska. Sanningen är faktiskt snarare tvärtom. Svensk livsmedelsproduktion är generellt sett miljövänlig. Sydamerikanskt nötkött ger i genomsnitt nästan dubbelt så höga klimatutsläpp som europeiskt kött. Brasilianskt nötkött från djur som betar på mark som tidigare var regnskog medför ungefär 30 gånger så höga utsläpp som kött från svenska djur. Svensk köttproduktion använder dessutom minst antibiotika i världen och svenska betesdjur bidrar till att upprätthålla den biologiska mångfalden. Om en större andel av det kött som konsumeras i världen kom från svenska gårdar, eller producerades under svenska förhållanden, skulle det således vara bättre för klimat och miljö.

Trots detta skriver landsbygdsministern i en skriftlig kommentar till Svenska Dagbladet följande:

Svenskt lantbruk ligger redan långt fram i arbetet med att minska köttproduktionens utsläpp men mer behöver göras.

Landsbygdsministern nämner därefter metanreduceringsstödet som ett exempel. Men frågan är vilka andra åtgärder regeringen och ministern anser behövs? Avser regeringen att lägga ytterligare särkrav eller andra bördor på det svenska jordbruket, vars situation redan är hårt ansträngd?

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

Vilka konkreta åtgärder, utöver metanreduceringsstödet, syftar statsrådet på när han i sitt uttalande säger att mer behöver göras för att minska köttproduktionens utsläpp?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:771 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Dnr N2016/01153/JM

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:771 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) Minskning av köttproduktionens utsläpp

Jonas Jacobsson Gjörtler (M) har frågat mig om vilka konkreta åtgärder, utöver metanreduceringsstödet, som jag syftar på när jag säger att ”mer behöver göras” för att minska köttproduktionens utsläpp.

Konsumtionen av kött i Sverige och i världen har ökat under en längre tid. Det medför en större påverkan på miljö och klimat, utmaningar som behöver hanteras både i Sverige och globalt. De finns två huvudsakliga sätt att minska köttproduktionens miljöpåverkan – att minska köttkonsumtionen och att göra köttproduktionen miljövänligare.

Jag delar Jonas Jacobsson Gjörtlers bedömning att om en större andel av det kött som konsumeras i världen kom från svenska gårdar, eller producerades under svenska förhållanden, skulle det innebära en förbättring för klimat och miljö på ett globalt plan. Produktionen i Sverige sker även med en mycket låg användning av antibiotika och den bidrar till biologisk mångfald genom öppet landskap och hävd av betesmarker. Det är en anledning till att jag vill att produktionen i Sverige kan fortsätta att utvecklas. Jag menar att vi kan diskutera en sådan utveckling parallellt med att vi diskuterar konsumtionen av kött.

Även om vi har kommit långt i Sverige så får vi inte slå oss till ro. För att begränsa miljöpåverkan från livsmedelsproduktionen behöver produktionen hela tiden fortsätta att utvecklas och förbättras. En viktig del är förbättrad produktivitet och resurseffektivitet. En anledning till lägre klimatgasutsläpp från mjölkproduktionen i Sverige är den höga avkastningen som medfört att det behövs färre djur och mindre mark för samma produktion. I Sverige har vi också haft ett systematiskt arbete för att förbättra effektiviteten i gödselhanteringen vilket har resulterat i mindre utlakning och mindre förluster av kväve till luften. Som Jonas Jacobsson Gjörtler nämner har regeringen också infört styrmedel för att i högre grad utnyttja metangasen i gödseln som biogas, vilket minskar metangasavgången.

De metangasutsläpp som härrör från idisslares matsmältning är i dagsläget mycket svåra att minska men runt om i världen pågår forskning för att försöka komma åt detta problem. Sverige är med i ett globalt forskningssamarbete i klimatfrågor inom jordbruket, Global Research Alliance, där klimatpåverkan från idisslare är ett fokusområde.

Stockholm den 16 februari 2016

Sven-Erik Bucht

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.