Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Minskning av den offentliga sektorn

Skriftlig fråga 2006/07:1301 av Andersson, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-06-01
Inlämnad
2007-06-01
Besvarad
2007-06-07
Svar anmält
2007-06-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 juni

Fråga

2006/07:1301 Minskning av den offentliga sektorn

av Ulla Andersson (v)

till finansminister Anders Borg (m)

Regeringens politik går mycket tydligt ut på att minska den offentliga sektorn. Ett led i detta är den kraftiga bantningen av antalet anställda i de statliga myndigheterna. Regeringen går nu vidare i vårpropositionen och föreslår den lägsta uppräkningen av myndigheternas anslag under de 15 år som nuvarande anslagssystem använts, samtidigt som kraven på vad som ska åstadkommas inte minskas.

I de allra flesta fall innebär inte de arbetstillfällen som går förlorade i staten att arbetsuppgifterna försvinner. Behoven minskar inte. Tvärtom finns det många statliga arbetsuppgifter som skulle behöva utföras för att upprätthålla höga krav på rättssäkerhet och service gentemot medborgarna.

Arbetsuppgifterna finns således kvar, men antalet anställda som ska utföra dem riskerar att kraftigt minska eftersom anslagen till de olika myndigheternas förvaltningskostnader endast räknas upp med 0,78 procent. Jag vill särskilt betona att det inte är de anställdas berättigade lönekrav som är problemet, vilket det framställts som i medier (DN den 24 maj), utan regeringens nedskärningar.

Jag vill fråga finansministern:

Mot bakgrund av det anförda undrar jag om finansministern avser att utreda konsekvenserna för myndigheterna.

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1301 besvarad av Statsrådet Mats Odell

den 7 juni

Svar på fråga

2006/07:1301 Minskning av den offentliga sektorn

Statsrådet Mats Odell

Ulla Andersson har frågat statsrådet Anders Borg om han – mot bakgrund av pris- och löneomräkningen av förvaltningsanslagen – avser att utreda konsekvenserna för myndigheterna.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Inledningsvis kan jag konstatera, vilket Ulla Andersson anför i sin fråga, att pris- och löneomräkningen av myndigheternas förvaltningskostnader är lägre än tidigare år. Det är en följd av pris- och produktivitetsutvecklingen. Regeringens uppfattning är att metoden för pris- och löneomräkningen i stort fungerar bra. Den borgar för att staten tar sitt samhällsekonomiska ansvar och är en viktig förutsättning för den långtgående delegeringen av arbetsgivaransvaret till myndighetscheferna.

Samtidigt vill jag ifrågasätta den koppling som Ulla Andersson gör mellan utfallet i pris- och löneomräkningen och eventuella nedskärningar inom statlig förvaltning. Som framgår ovan sker omräkningen utifrån en fastlagd modell. Genom den arbetsgivarpolitiska delegeringen är det myndighetschefen som utifrån verksamhetsmål och budgetramar har att anställa, lönesätta och avveckla personal. Det kan också konstateras att antalet anställda inom staten har ökat de senaste åren, bland annat till följd av satsningar inom polisen, kriminalvården och skatteväsendet.

Det får inte råda några tvivel om den här regeringens mycket höga ambitioner med den statliga förvaltningen. Regeringens mål är att stärka statsförvaltningens förmåga att lösa sina uppgifter på ett rättssäkert och effektivt sätt. Min bedömning är att genom en koncentration på statens kärnverksamhet, en ökad samverkan mellan myndigheterna samt bättre IT-utnyttjande kan vi frigöra resurser från administration till satsningar på högre kvalitet i offentliga tjänster och en bättre service. För närvarande pågår en översyn av statens uppgifter och organisation. Regeringen har nyligen också tagit initiativ för att underlätta samverkan mellan myndigheter i syfte att förbättra servicen och tillgängligheten samt effektivisera verksamheten.

En grundläggande förutsättning för en effektiv och ändamålsenlig statsförvaltning är givetvis regeringens löpande uppföljning i den årliga budgetprocessen. Här har regeringen att ta ställning till myndigheternas budgetäskanden och, utifrån riksdagens godkännande, anvisa mål och resurser för varje myndighet i regleringsbreven. Min bedömning är att förutsättningarna att bedriva verksamhet bäst hanteras i denna process. Metoden för pris- och löneomräkningen utvärderades så sent som 2002 och avrapporterades till riksdagen i budgetpropositionen för 2005. Jag har mot denna bakgrund inte för avsikt att särskilt låta utreda konsekvenserna för myndigheterna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.