Minskat ryskt inflytande i Afrika

Skriftlig fråga 2024/25:647 av Markus Wiechel (SD)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Två av Vladimir Putins nyckelallierade i Afrika motsätter sig nu närvaron av ryska styrkor i sina länder, vilket ytterligare kan ses som ett bakslag för Moskvas fotfäste på kontinenten efter kollapsen av Bashar al-Assads regim i Syrien.

Ett av dessa fall är Sudan, som officiellt har avvisat en rysk begäran om att bygga en flottbas vid Röda havets kust i Port Sudan. Ryssland ska ha erbjudit sudanesiska myndigheter ett S-400 luftvärnsmissilsystem. En bidragande orsak till att man avfärdat erbjudandet har varit rädslor för västerländska reaktioner.

Detta följdes av att den libyske premiärministern Abdul Hamid Dbeibah under en konferens i Tripoli förklarade att han skulle motstå alla försök från Ryssland att stärka sin militära närvaro i landet: "Ingen patriotisk person accepterar att ett främmande land går in och påtvingar sitt herravälde. Vi kommer inte att acceptera någon främmande styrka annat än genom officiella avtal och för träningsändamål. Alla parter som går in i Libyen utan tillstånd eller avtal kommer att bekämpas, och vi kan inte acceptera att Libyen blir ett internationellt slagfält."

Om det ryska inflytandet i Afrika skulle minska skulle det kunna öppna dörrar för flera positiva utvecklingsmöjligheter på kontinenten. Västerländsk närvaro kan leda till förbättrade levnadsstandarder för befolkningen. Med ökat fokus på demokrati och mänskliga rättigheter kan afrikanska nationer stärka sina institutioner, vilket kan leda till politisk stabilitet och ekonomisk tillväxt, bort från mycket av det våld och de auktoritära tendenser som präglat många samhällen.

Det är också viktigt att motverka potentiellt ökat kinesiskt inflytande i Afrika. Kinesiska investeringar och projekt har visat sig ge ekonomiska fördelar på kort sikt, men de kan också leda till ökad skuldsättning och beroende av ett allt mer expanderande Kina.

Om Afrika orienterar sig mot väst kan det också öppna för nya handelspartner och marknadsföringsmöjligheter, vilket ytterligare kan främja kontinentens utveckling och integration i den globala ekonomin.

Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Maria Malmer Stenergard svara på följande fråga:

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta i syfte att samla väst för att erbjuda ett bättre alternativ än exempelvis Kina och Ryssland som partner för olika afrikanska länder?