minskat intresse för högre studier
Skriftlig fråga 2002/03:742 av Nylander, Christer (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-03-31
- Anmäld
- 2003-04-01
- Besvarad
- 2003-04-09
- Svar anmält
- 2003-04-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 31 mars
Fråga 2002/03:742
av Christer Nylander (fp) till finansminister Bosse Ringholm om minskat intresse för högre studierIntresset för högskolestudier fortsätter att minska. Mindre än hälften av eleverna i gymnasiets avgångsklasser planerar att påbörja högskolestudier inom de närmaste tre åren. Enligt en färsk undersökning från SCB planerar 55 % av gymnasiets kvinnor att påbörja en högre utbildning och endast 43 % av männen.
Få saker är viktigare för ett lands förmåga till långsiktigt välstånd än en hög utbildningsnivå. Därför är det krympande intresset för högskolestudier ett mycket allvarligt hot mot Sveriges framtida tillväxt och välfärd.
En viktig anledning till det krympande intresset är att det lönar sig för dåligt att studera. Det är viktigt att till exempel skattesystemet stimulerar i stället för att bestraffa människor som studerar och förkovrar sig.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansministern:
Vad avser ministern att göra för att det ska löna sig bättre att studera?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:742 besvarad av Bosse Ringholm
den 9 april
Svar på fråga 2002/03:742 om minskat intresse för högre studier
Utbildningsminister Thomas Östros
Christer Nylander har frågat finansministern vad han avser att göra för att det ska löna sig bättre att studera. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det ankommer på mig att besvara denna fråga.
Christer Nylander har sett en SCB-undersökning som visar ett krympande intresse för högre studier och ser detta som ett allvarligt hot mot Sveriges framtida tillväxt och välfärd. SCB:s enkätundersökning är intressant och den visar att intresset för högskolestudier ökade relativt kraftigt mellan 1995/96 och 1997/98 för att därefter långsamt minska fram till och med 2002/03. Variationen mellan åren är liten och 1995/96 är det 51 % av avgångsklassen i gymnasieskolan som planerar att börja läsa vid högskolan och 2002/03 är det 49 %. Det kan finnas många olika orsaker till förändringarna och det är möjligt att många av gymnasisterna ändrar sin inställning när de lämnat gymnasiet. Den faktiska övergångsfrekvensen mellan gymnasieskola och högskola redovisas i samma rapport och den har ökat oavsett om man ser på övergången inom ett eller flera år. Exempelvis har övergången inom tre år ökat från 28 till 43 % mellan 1989/90 och 1998/99. Också antalet högskolenybörjare har ökat under senare år och uppgick 2001/02 till över 78 000 och fortsatte att öka hösten 2002. Antalet studerande var 2001/02 fler än 350 000 personer, det är 130 000 fler än för tio år sedan.
Med detta vill jag säga att det krävs mer underlag för att dra slutsatser om Sveriges framtid och välfärd. På längre sikt är jag övertygad om att behovet av välutbildade personer på arbetsmarknaden också kommer att avspegla sig i en ökning av gymnasisternas intresse för högre utbildning.
Enligt Christer Nylander lönar det sig dåligt att studera. Jag håller med Christer Nylander om att det är viktigt för samhällsutvecklingen att utbildning lönar sig för individen. Jag håller dock inte med om att det lönar sig dåligt att studera i Sverige. Lönestatistiken visar på klara löneskillnader mellan låg- och högutbildade, med högre lön för dem som har högre utbildning. Arbetslöshetsstatistiken visar på lägre andel arbetslösa för dem som har högre utbildning än för dem som har lägre utbildning. OECD visade också förra året att svenska studenter står sig väl i en internationell jämförelse och att den sammanvägda ekonomiska avkastningen för en högskoleutbildning är högre än i länder som Tyskland, Kanada och Japan. Generösa studiemedel och en avgiftsfri högskoleutbildning bidrar starkt till det. I länder som USA och Frankrike är avkastningen marginellt bättre än i Sverige, men den försämras kraftigt av avgifter för utbildningen och sämre subventioner av annat slag.
I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) anges regeringens långsiktiga mål att 50 % av en årskull ska ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Samtidigt föreslår regeringen en rad åtgärder för att främja och bredda rekryteringen. I enlighet härmed har lärosätenas ansvar för detta förts in i högskolelagen. En delegation har inrättats för att stimulera rekryteringsaktiviteter vid universitet och högskolor och 40 miljoner kronor har anvisats för detta ändamål 2002@2004. Universitet och högskolor ska i årsredovisningarna ange vilka åtgärder man vidtagit för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning och vilka åtgärder man vidtagit med anledning av upprättade handlingsplaner för att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Nyckeltal utvecklas av Högskoleverket tillsammans med universitet och högskolor för att möjliggöra en uppföljning av resultatet av arbetet med breddad rekrytering. Basårsutbildningar bildas för nya grupper och högskoleintroducerande utbildningar i samarbete mellan högskolan och den kommunala vuxenutbildningen så kallade collegeutbildningar skapas. Det faktum att över hälften av alla studenter, mer än 150 000 personer, nu kommer från hem utan akademisk bakgrund visar att högskolan kan vara ett betydelsefullt instrument för social förändring och att insatser för att minska den sociala snedrekryteringen ger resultat.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.