Minskande återvinning
Skriftlig fråga 2021/22:1733 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-06-16
- Överlämnad
- 2022-06-16
- Anmäld
- 2022-06-17
- Svarsdatum
- 2022-06-22
- Sista svarsdatum
- 2022-06-22
- Besvarad
- 2022-06-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Ny statistik från Naturvårdsverket visar att avfallet i landet ökar och att återvinningen minskar. Statistiken visar utvecklingen från 2014 till 2020. Trots allt tal om cirkulär ekonomi visar statistiken alltså även att andelen avfall som materialåtervinns minskar och att endast 22 procent av avfallet år 2020 återvanns. Jämfört med situationen två år tidigare, 2018, är minskningen 3 procentenheter. De största avfallsmängderna är kopplade till byggbranschen, hushållen och tjänstebranscherna.
Statistiken visar på en högst oroväckande utveckling som går stick i stäv med de mål som finns.
Med hänvisning till det ovanstående vill jag ställa följande fråga till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att materialåtervinningen ska öka för de nämnda avfallskategorierna?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1733 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2021/22:1733 av Betty Malmberg (M)
Minskande återvinning
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att materialåtervinningen ska öka för avfallskategorierna kopplade till byggbranschen, hushållen och tjänstebranscherna.
Regeringen har tagit flertal steg för att öka materialåtervinningen av avfall. Regeringens strategi för cirkulär ekonomi beslutades i juli 2020 och har visionen om ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material. I februari 2021 beslutades regeringens handlingsplan för cirkulär ekonomi med över hundra åtgärder i de fyra fokusområdena som syftar till hållbar produktion och produktdesign, hållbar konsumtion av material, produkter och tjänster, giftfria cirkulära kretslopp och cirkulär ekonomi som drivkraft för näringslivet och andra aktörer. Bland åtgärderna ingår förbud mot att förbränna separat insamlat avfall, höjda återvinningsmål, att industriklivet breddas och förstärks samt gett i uppdrag åt Naturvårdsverket att se hur vi kan öka materialåtervinningen av plast. Strategin och handlingsplanen omfattar all materialanvändning som vi har i vårt samhälle och syftar till att vi kan återbruka och återvinna så långt det är möjligt.
Regeringen beslutade dessutom i februari 2022 en nationell handlingsplan för plast med 55 beslutade åtgärder. Sverige strävar efter en hållbar hantering av plast genom hela livscykeln för att uppnå giftfria- och cirkulära kretslopp och undvika negativ påverkan på miljön. I handlingsplanen finns också mål för att uppnå detta.
I genomförandet av EU:s engångsplastdirektiv fattade regeringen beslut i november 2021 om att bl.a. öka återvinningen och ersätta produkter med bättre alternativ. Exempelvis beslutades att dryckesflaskor av PET ska senast 2025 innehålla minst 25 procent återvunnen plast och alla dryckesflaskor av plast ska senast 2030 innehålla minst 30 procent återvunnen plast.
Regeringen driver också på för att EU:s regelverk om förpackningar ska säkerställa att alla förpackningar är materialåtervinningsbara.
Som en del av handlingsplanen för cirkulär ekonomi och genom budgetpropositionen för 2021, breddade regeringen stödet till industriprojekt för att bl.a. omfatta även stöd till kemisk återvinning av plast. Industriklivet stärktes även för 2022 med ytterligare 159 miljoner kronor till 909 miljoner kronor.
Regeringen beslutade den 16 juni 2022 om en lagrådsremiss med förslag till skärpta regler för upphandlande myndigheter och enheter. Det ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till klimatet och miljön vid offentlig upphandling.
Gällande avfallet från byggbranschen beslutade regeringen i augusti 2020 om nya bestämmelser för den som hanterar bygg- och rivningsavfall. Den som producerar bygg- och rivningsavfall ska sortera ut vissa avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall. Syftet med utsorteringskraven är att komma högre upp i avfallshierarkin så att både förberedelse för återanvändning och materialåtervinning kan öka. Utsorteringskraven kommer att ge ökade förutsättningar för att kunna åstadkomma fler cirkulära flöden av material inom bygg- och rivningsverksamheter. Regeringen har även beslutat om en budgetsatsning och ett särskilt uppdrag till Boverket om cirkulär ekonomi i byggsektorn för att främja en ökad återanvändning och materialåtervinning av byggavfall.
Utöver dessa åtgärder har regeringen beslutat om att en utredning om hur ekonomiska styrmedel kan främja omställningen till en cirkulär ekonomi, och det pågår även beredning av andra frågor.
Stockholm den 22 juni 2022
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.