Minskade forskningsintäkter
Skriftlig fråga 2005/06:1881 av Wikström, Cecilia (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-06-27
- Besvarad
- 2006-07-06
- Besvarad
- 2006-07-11
- Anmäld
- 2006-10-02
- Svar anmält
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 juni
Fråga 2005/06:1881 av Cecilia Wikström (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Minskade forskningsintäkter
För första gången på ett decennium minskade forskningsintäkterna under 2005, enligt Högskoleverket. Det är intäkter från externa finansiärer som har minskat, det vill säga pengar från organisationer som fördelar resurser till forskning och forskningsprojekt. Att de externa bidragen minskar och uppdragsforskningen ökar innebär att finansiärerna får större inflytande över den forskning som bedrivs vid svenska universitet och högskolor.
Det är förödande när forskare ägnar den större delen av sin arbetstid åt att söka anslag från olika finansiärer. Jag menar att forskarna måste ha större förutsättningar att driva egen forskning, finansierad av fakultetsanslag och basanslag, som fördelas och förvaltas av universiteten själva. Trots att jag under en interpellationsdebatt tidigare i juni tog upp att forskningsintäkterna för första gången på ett decennium minskade under 2005, menade utbildningsministern att detta inte utgör ett problem och medför att universitetens oberoende riskeras.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att klargöra att svensk forsknings oberoende hotas av de minskade forskningsanslagen och behöver stärkas?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1881 besvarad av Leif Pagrotsky
den 7 juli
Svar på fråga 2005/06:1881 om minskade forskningsintäkter
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Cecilia Wikström har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att klargöra att svensk forsknings oberoende hotas av de minskade forskningsanslagen och behöver stärkas.
De statliga anslagen för forskning och utveckling (FoU) till våra lärosäten minskar inte. Tvärtom tillförs nya offentliga medel åren 2005@2008 då anslagen höjs med 2,34 miljarder kronor per år. De direkta anslagen till FoU vid universitet och högskolor ökar med mer än 500 miljoner kronor per år och stödet via forskningsråden och Vinnova ökar med mer än 1,5 miljarder kronor per år. Stödet från forskningsråden är en viktig garant för forskningens frihet. Genom att dessa leds av styrelser och råd där forskare valda av forskarsamhället är i majoritet garanteras att medlen fördelas till den bästa forskningen utan annan styrning än bedömningen av dess kvalitet.
De totala bidragen från forskningsråden och Vinnova var närmast konstanta i löpande pris 2004@2005. Stödet till lärosätena från Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande ökade medan stödet från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Vinnova minskade något, eftersom dessa myndigheter i högre utsträckning 2005 gav bidrag till FoU utanför våra lärosäten. Däremot har stödet från andra källor, däribland de börsberoende forskningsstiftelserna, minskat 2005 jämfört med 2004.
Det är viktigt att forskningen vid våra lärosäten även i framtiden är fri och obunden. De statliga anslagen för forskning kommer därför att fortsätta att öka under de närmaste åren. Endast genom god statlig finansiering med riktiga pengar kan vi garantera att forskningen vid våra universitet och högskolor är fri och oberoende.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.