Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

minskad risk att dömas för miljöbrott

Skriftlig fråga 2003/04:786 av Persson, Sven Gunnar (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-02-17
Inlämnad
2004-02-17
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-03-10
Svar anmält
2004-03-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 februari

Fråga 2003/04:786

 av Sven Gunnar Persson (kd) till justitieminister Thomas Bodström om minskad risk att dömas för miljöbrott

Sveriges åklagare skriver av alltfler miljöbrott. Förra året ledde endast 11 % av alla anmälda miljöbrott till åtal eller annan lagföring. Det är en halvering jämfört med år 2002. Vid tiden för miljöbalkens införande år 1999 ledde 25 % av alla anmälda miljöbrott till åtal. Antalet anmälda misstänkta miljöbrott har planat ut på en nivå kring 3 500 anmälningar per år.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att förbättra åklagarväsendets möjligheter att lagföra miljöbrott?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:786 besvarad av Thomas Bodström

den 10 mars

Svar på fråga 2003/04:786 om minskad risk att dömas för miljöbrott

Justitieminister Thomas Bodström

Sven Gunnar Persson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra åklagarväsendets möjligheter att lagföra miljöbrott. Frågan är ställd mot bakgrund av att endast 11 % av alla anmälda miljöbrott ledde till lagföring år 2003.

Som jag nyligen angett i ett frågesvar är det, när det gäller andelen lagföringar i förhållande till anmälda brott, viktigt att hålla i minnet att den utvidgade och obligatoriska anmälningsplikten i miljölagstiftningen har medfört att antalet anmälda brott mot miljön har ökat kraftigt på senare år. Antalet lagföringar har också ökat.

Ett skäl till att lagföringsandelen minskade under förra året är den åtalsprövningsregel som infördes den 1 september 2003. Den innebär att när miljösanktionsavgift kan tas ut och gärningen inte kan antas föranleda annan påföljd än böter, får åtal väckas endast om det är påkallat från allmän synpunkt. Regeln innebär att många förseelser av mindre allvarligt slag inte kommer att leda till åtal. Detta skapar möjligheter för åklagarna att ägna mer kraft åt den allvarligare miljöbrottsligheten.

Jag vill vidare nämna att Miljöbalkskommittén bland annat har till uppgift att under sin pågående översyn överväga utformningen av bestämmelserna om miljöbrott och behovet av åtgärder för ett effektivt och rättvist sanktionssystem. De förslag som kommittén väntas lämna inom kort kan leda till förenklingar i regelverket genom att mindre allvarliga förseelser avkriminaliseras. Detta kan innebära att färre ärenden överlämnas till åklagare så att dessa får ännu större möjligheter att ägna sig åt bekämpningen av de allvarligare miljöbrotten.

År 2000 inrättade Riksåklagaren i samverkan med Rikspolisstyrelsen på regeringens uppdrag en ny organisation för bekämpning av brotten mot miljön. Den innebär bland annat att åklagare och poliser med specialistkompetens ska handlägga miljöbrottsärendena. Hos Riksåklagaren finns vidare en central enhet som svarar för samordningen av miljöbrottsbekämpningen. Enheten biträder dessutom andra åklagarmyndigheter vid handläggningen av komplicerade ärenden.

Avslutningsvis vill jag framhålla att åklagarväsendet och polisorganisationen har tillförts resurser för att förbättra bekämpningen av brott mot miljön.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.