Till innehåll på sidan

Minskad kylanvändning för energieffektivisering

Skriftlig fråga 2011/12:355 av Pertoft, Mats (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-02-07
Anmäld
2012-02-13
Besvarad
2012-02-15
Svar anmält
2012-02-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 februari

Fråga

2011/12:355 Minskad kylanvändning för energieffektivisering

av Mats Pertoft (MP)

till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)

Energieffektivisering är en viktig del i att klara framtidens energiförsörjning på ett hållbart sätt. Världen använder mer energi för att producera kyla än för att framställa värme. Ett användningsområde för kyla är i livsmedelsaffärer.

I Sverige är den totala elanvändningen från livsmedelsbutiker ca 1,8 terawattimmar/år. I en livsmedelsbutik står kylan för ca 50 procent av elanvändningen. Många livsmedelsbutiker använder till exempel inte lock för sina kylanläggningar.

Det finns alltså en energieffektiviseringspotential i att minska kylanvändningen i livsmedelsbutiker. Min fråga till miljöministern blir därför:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att kylanvändningen i livsmedelsbutiker ska minska?

Svar på skriftlig fråga 2011/12:355 besvarad av Statsrådet Anna-Karin Hatt

den 15 februari

Svar på fråga

2011/12:355 Minskad kylanvändning för energieffektivisering

Statsrådet Anna-Karin Hatt

Mats Pertoft har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att kylanvändning i livsmedelsbutiker ska minska.

Frågor som rör ökad energieffektivitet är viktiga och centrala i mitt arbete, såväl på nationell nivå som på EU nivå, och jag följer därför detta noga.

Regeringen anser att ett effektivt utnyttjande av resurser, inklusive energi, är grunden för ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling. Generellt verkande styrmedel är sättet att skapa incitament till energieffektivisering genom prissignaler. För livsmedelsbutiker ger bland annat elskatten incitament för energieffektivisering vad gäller kylanvändningen.

Inom vissa sektorer och delsektorer, särskilt de där utgifter för energi står för en mindre del av de totala utgifterna, fungerar prissignaler sämre som incitament för energieffektivisering och kompletterande incitament kan ges genom regleringar. Det arbetet görs på EU-nivå inom det ramverk som Ekodesigndirektivet ger, där krav ställs på energianvändning för en rad produkter. Kylar och frysar som används i livsmedelshandeln är en av de produktgrupper där arbete pågår för att få fram krav på energianvändning. Jag håller med Mats Pertoft om att det finns en stor potential för energieffektivisering på detta område, och Sverige är drivande för ambitiösa krav på energianvändningen för dessa produkter. Sverige deltar även aktivt i andra internationella sammanhang för att påskynda utvecklingen och marknadsintroduktionen av mer effektiva produkter, till exempel Clean Energy Ministerial (CEM), International Refrigeration Institute (IIR) och International Energy Agency (IEA).

Regeringen anser också att insatserna förutom generella styrmedel och regleringar, bör inriktas på att undanröja informations- och kunskapsbrister hos olika aktörer. Energimyndigheten har i uppdrag att sprida kunskap om energieffektivisering. En insats från deras sida är bland annat ett nyligen fattat beslut om att starta ett nätverk/beställargrupp, Belivs, i syfte att driva olika utvecklingsprojekt inom livsmedelshandel med inriktning på energieffektivitet och miljöfrågor samt att sprida kunskap. Beställargruppen är en samverkan mellan stat, näringsliv och akademi med en budget på 42,5 miljoner kronor under en fyraårsperiod där staten via Energimyndigheten står för 40 procent och andra intressenter för resterande belopp.

Regeringen har också infört ”energikartläggningscheckar” som kan sökas av företag fram till och med 2014. Stödet täcker 50 procent av företagets kostnader för energikartläggning, upp till maximalt 30 000 kronor. Stödet gäller företag som använder mer än 500 megawattimmar energi per år, vilket innebär att alla livsmedelsbutiker inte kommer i fråga. Det är dock en möjlighet för större livsmedelsbutiker och i dagsläget har tio butiker sökt stödet.

En annan insats, där regeringen satsar ca 100 miljoner kronor per år, är de kommunala energi- och klimatrådgivarna. Deras uppgift är att ge råd och stöd i frågor om bland annat energieffektivisering. Till de kommunala energi- och klimatrådgivarna kan såväl hushåll som företag och organisationer vända sig.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.