Minskad bankservice trots bolagsskattegåva
Skriftlig fråga 2013/14:370 av Karlsson, Anders (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-01-30
- Anmäld
- 2014-01-30
- Besvarad
- 2014-02-05
- Svar anmält
- 2014-02-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 januari
Fråga
2013/14:370 Minskad bankservice trots bolagsskattegåva
av Anders Karlsson (S)
till statsrådet Peter Norman (M)
Regeringens ofinansierade sänkning av bolagsskatten har ökat främst bankernas vinster i stället för att skapa fler jobb. Bankerna, som är något av bolagsskattesänkningens stora vinnare, minskar dessutom sin personal. Dessutom försämras bankernas service av enklare tjänster fortlöpande. Äldre människor kan inte längre få kontanter annat än via Handelsbanken, och Handelsbanken avvisar bryskt alla icke-kunder som så försöker. Ett annat skrämmande exempel är att när någon vill sätta in pengar på ett konto tillhörande en annan bank än den egna så förvägras vederbörande upplysning om vem som har kontot, det vill säga om det är rätt konto man fått. Det strider nämligen mot banksekretessen!
En annan sida av den försämrade servicen är den allt glesare fysiska närvaron, främst på mindre orter. Bankkontorsdöden började redan tidigare men kombineras nu med att bankomater dras in och hela orter överges. I fjol höstas beskrevs att på två år har 645 uttagsautomater slagit igen i landet, och tätheten är nu bland de lägsta i EU.
Jag har följande fråga:
Vilka servicekrav är statsrådet beredd att ställa på bankerna och då främst våra fyra storbanker?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:370 besvarad av Statsrådet Peter Norman
den 5 februari
Svar på fråga
2013/14:370 Minskad bankservice trots bolagsskattegåva
Statsrådet Peter Norman
Anders Karlsson har frågat mig vilka servicekrav jag är beredd att ställa på bankerna och då främst våra fyra storbanker.
Det är givetvis viktigt att bankerna tillhandahåller en god service. Samtidigt varierar behoven stort mellan bankernas kunder och vad som är god service för en person behöver inte vara det för en annan.
Vi ser också att konsumenternas beteenden ändras, inte minst i takt med att ny teknik utvecklas. Den nya tekniken innebär att allt fler går från att betala med kontanter till att betala med kort eller på andra sätt, såsom med mobiltelefonen. Det betyder i sin tur att behovet av kontantuttag i uttagsautomater minskar. Det faktum att allt fler gör sina bankärenden över internet innebär att allt färre använder bankkontoren för att uträtta sina bankärenden.
Den här utvecklingen är driven av teknikutveckling och bankkundernas beteenden, och innebär över lag stora fördelar med mer flexibilitet för konsumenterna och att det blir allt enklare för många kunder att utföra sina bankärenden.
Samtidigt är jag är medveten om att alla inte är nöjda med utvecklingen. Vill eller kan man inte göra sina bankärenden över internet kan färre bankkontor innebära problem. Från ett konsumentperspektiv är det angeläget att det dels finns god tillgång till kontanter för den som så önskar, dels att det finns tillräckliga möjligheter att göra såväl uttag som insättningar av kontanter.
Jag vill i detta sammanhang också nämna att länsstyrelserna tillsammans med Post- och telestyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för regionala stöd- och utvecklingsinsatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster på de orter och i den landsbygd där samhällets behov inte längre tillgodoses av marknaden.
För arbetet med att bedöma behovet av och för att genomföra stöd- och utvecklingsinsatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster kan länsstyrelserna söka medel från Post- och telestyrelsen.
Den kund som inte är nöjd med sin bank hoppas jag byter till en annan bank. 2012 fanns det 117 stycken banker i Sverige, varav 49 var sparbanker. Konkurrens om bankkunderna en viktig faktor för att öka servicenivån och säkerställa att bankerna erbjuder de tjänster och produkter som kunderna vill ha.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.